En bit utanför Kenyas huvudstad Nairobi, är hettan tryckande. På sin lilla åkerbit står småbonden Sharon Mueni och konstaterar att majsskörden blev mager även denna gång:
– Torkan var väldigt lång i år, säger Sharon Mueni som menar att det blir allt svårare att få majsen att växa.
Inte långt därifrån förbereds ett mycket känsligt arrangemang. Kenyanska forskare ska visa upp när ett försöksfält med genmodifierad majs skördas. Berörda institutioner, företag och myndigheter är på plats. Och även media. Stämningen är påtagligt spänd. Ingenting får gå fel.
Medias framställning viktig
Det forskarna fruktar är den medierapportering som förekommit om cyniska företag som vill göra pengar på den afrikanska kontinenten med defekta genmodifierade grödor:
– Välkomna! Framförallt till media, må ni samla många positiva historier för det finns alltid ett stigma kring GMO, säger jordbruksforskaren Murenga Mwimali.
Majsen som tagits fram på det här fältet är särskilt tålig mot torka. En gröda som onekligen skulle underlätta för många bönder i Kenya.
I den majssort som växer på fältet har man tillfört en gen som producerar ett så kallat stressinducerat protein. Det är det proteinet som gör majsen mer tålig för torka.
– Regnet här i området är inte tillräckligt för den tidiga majsen. Så vi behöver ta till vetenskapliga ansträngningar far att få fram ett majs som åtminstone kan leda till någon form av skörd, säger jordbruksforskaren Charles W Kariuku.
Storföretagens kontroll av från
Om allt går som det ska kommer den genmodifierade majsen introduceras i Kenya 2017. Det blir då den första genmodifierade produkten som är till för att ätas som säljas i Kenya.
En del av den kritik som framförts är att småskaliga jordbruk som är helt dominerande i Afrika ändå inte kommer att ha råd att odla de genmodifierade grödorna, eftersom företag som Monsanto tar ut höga royalties för fröna. Man fruktar att de redan hårt prövade småbönderna ska slås ut.
Vill sprida kunskapen
Margarete Karembu är chef för Isaaa. En organisation med uppgift att sprida kunskap om möjligheterna med genmodifierade grödor.
– Afrika behöver den här teknologin för att kunna ge mat åt sin växande befolkning, säger hon.
Enligt Margarete Karembu är det särskilt de småskaliga bönderna som kommer vinna på att den torktåliga majsen introduceras.
– Vi ser nu hur allt fler initiativ dyker upp som finansieras med offentliga medel. Det är viktigt eftersom bönderna nu inte bara får tillgång till frön från de privata företagen, utan även våra lokala företag kan bli inblandade. Frön från den offentliga sektorn kommer troligen bli billigare än frön från den privata sektorn.
Positiv opinion
Såväl myndigheter som organisationer och forskare i Kenya sätter nu stort hopp till den genmodifierade majsen. Efter åratal av forskning och utredningar anser man att kunskapen är stor och riskerna små.
Istället har en politisk dimension vuxit fram där man anser att inflytelserika politiker och organisationer i Europa lägger sig i beslut som länderna i Afrika har rätt att fatta själva.
– Europa är vår vän. Men ser man till den koloniala historien tror jag att det fortfarande finns en tendens i Europa – och jag säger detta utan att rädsla för att säga emot mig själv – att vissa länder fortfarande vill säga åt afrikanska regeringar vad de ska göra, säger Margarete Karembu.
Bara en väg framåt
Enligt Margarete Karembu är det en lyx att kunna säga ja eller nej till GMO. Det är svårare i Afrika där hon menar att det inte finns ett val – Afrika behöver all form av ny teknologi för att kunna mätta sin allt växande befolkning.
Samtidigt som utvecklingen av genetiskt modifierade grödor haltar sig fram i Europa på grund av allt hårdare regelverk, har utvecklingen istället tagit fart på den afrikanska kontinenten.
Det är fortfarande en infekterad debatt, men den nya genteknologin ser nu ut att på allvar göra sitt intåg i den afrikanska jordbrukssektorn. I Sydafrika, Sudan och Burkina Faso odlas redan genmodifierade grödor kommersiellt. Och i flera länder i Afrika pågår nu liknande försök som i Kenya.
Ingen rädsla för GMO
Småbonden Sharon Mueni har hört om de nya försöken med genmodifierad majs på radio. Och hon har bestämt sig för att prova om den kommer ut i handeln.
– Vi kommer välja den nya majsen på grund av torkan, säger Sharon Mueni.
Litar ni på regeringen som gör testerna?
– Ja, för om det hade gjort skada någon annanstans så skulle vi hört talas om det. Så vad finns det att vara rädd för?
Missa inte reportaget om GMO i Kenya i Vetenskapens värld ikväll 20.00 i SVT2.
GMO
Genetiskt modifierad organism är en levande varelse som i sitt DNA har fått en eller flera främmande gener med hjälp av genteknik. Genetiskt modifierad organism förkortas GMO. Uttrycket genetiskt modifierad organism eller GMO används om framför allt växter som odlas som mat. Ibland säger man i stället transgen organism.
Det finns genetiskt modifierade växter som fått en gen som gör växten mindre känsliga för kyla, gener som gör att växten bildar ett gift som skyddar den mot skadedjur eller gener som gör växten nyttigare att äta.
Det finns flera risker och problem med genetiskt modifierade organismer. Framför allt är man orolig för att de gener som man fört in i organismen ska spridas på ett okontrollerat sätt i naturen. En sådan spridning kan ske antingen genom att den genetiskt modifierade organismen själv förökar och sprider sig eller genom att den korsar sig med andra organismer som då får den nya genen.
Därför finns många regler och lagar när det gäller genteknik. Man måste ha tillstånd för att odla genetiskt modifierade växter. Mat som innehåller genetiskt modifierade växter eller djur måste märkas.
Källa: NE