– En vacker dag kan vi åka mellan sträckorna Stockholm och Göteborg på 40 minuter, säger Thomas Dahlgren som är vd för Hyperloop Sweden.
Kapslar som svävar på magneter och rusar fram i vakuumrör, skulle kunna bli en ny syn i det europeiska landskapet. Tågen kan teoretiskt sett nå hastigheter på över 1000 kilometer i timmen eftersom det inte finns något luftmotstånd. Dessutom gör den av med väldigt mycket mindre energi än till exempel flyget.
Snabbt och smart
På testningscentret European Hyperloop Center i Nederländerna står nu en 420-meter lång testbana färdig att börja användas för företag som ska kunna hyra in sig och testa sina prototyper. Bland andra har Europeiska kommissionen investerat i projektet som en del av EU:s mål att alla transporter år 2050 ska ha noll koldioxidutsläpp samt att transporter mellan EU:s länder ska vara smarta och snabba.
– Vad som gör den här tekniken så fantastisk är man ökar interaktionen mellan samhällen. Det blir en förlängd urbanisering mellan städer, säger Thomas Dahlgren.
Många utmaningar
På European Hyperloop Center bygger man för hastigheter upp till 700 km/timmen. Det är nästan dubbel så snabbt som de snabbaste kommersiella tågen som idag har en maxhastighet på 380 km/timmen.
Men ju fortare det går, desto större kommer de tekniska utmaningarna att bli. Och utmaningarna är redan många anser Jonas Åkerman som forskar i hållbara transportsystem på Kungliga Tekniska högskolan.
– När man åker så fort så ställs stora krav på teknisk precision för att behålla säkerheten och man har inte kunnat visa hur det ska lösas.
Prestigeprojekt
Förutom EU satsar nu också Italien, Österrike, Polen, Kina, Sydkorea och Indien på att utveckla hyperloop-tekniken.
– Jag tror vi kommer att få se banor någonstans i världen, men det kommer nog bara vara mer som ett prestigeprojekt, jag tror det blir marginellt, säger han.
Spela videon för att se hur hyperloop-kapslarna ser ut.