Ett av världens tusentals minoritetsspråk pratas av Pirahã-folket djupt inne i Amazonas regnskog i Brasilien. Det talas bara av ungefär 400 personer och hotas av utrotning, men är ett språk som i många avseenden skiljer sig från de flesta andra språk som finns i världen.

Till exempel finns det inget i språkets verb som talar om vilken tid man pratar om. I alla andra språk avslöjar verben om man pratar om nutid, dåtid eller framtid – jag läser, jag läste, jag ska läsa.

– Men jag tror ändå att man kan prata om tid, även om man inte använder verbformer för att göra det. Man kan förstå av sammanhanget vilken tid det är man pratar om, säger Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet.

Har inga räkneord

Pirahã-språket har inte heller några räkneord. Att inte ha så många räkneord är något som Pirahã-språket delar med andra mindre språk i Sydamerika, men att inte ens ha ett ord för ett och två är ett extremfall.

– Jag har själv träffat folk i Bolivia som bara har siffrorna ett, två och möjligtvis tre i sitt språk. Men precis som för Pirahã -folket så kan de uttrycka mängder på olika sätt som är tillräckligt tydliga för sina behov. Till exempel kan man säga ”hela handen” när man menar fem och ”båda händerna” när man menar tio, säger Östen Dahl.

Med andra ord finner människor alltid sätt att kommunicera med varandra. Ett till exempel på det är att på Pirahã-språket kan ett och samma ord betyda fem olika saker beroende på hur det uttalas.

Ordet Xaooi kan betyda antingen öra, hud, främling, hand eller nötskal. Endast betoningen avgör betydelsen. Men även om detta fenomen är relativt ovanligt bland världens språk så återfinns det faktiskt både i världens största språk, kinesiskan (mandarin), och i vårt eget svenska språk. Till exempel betyder ordet stegen olika saker beroende på hur det uttalas – Han föll av stegen, och hon räknade stegen på sin promenad.

Språk kan visslas

En annan ganska märklig sak som skiljer Pirahã-språket från andra språk är att det inte bara talas – det visslas, nynnas och sjungs också.

Pirahã -språket är av förståeliga skäl av intresse för många språkintresserade och forskare, och det råder faktiskt en stor kontrovers kring dess grammatik. En språkforskare som har studerat Pirahã-språket länge hävdar att hans slutsatser om språket omkullkastar hela teorin om hur vi människor har lyckats skapa och konstruera alla våra språk.

Möt Pirahã-folket och se varför deras språk har skapat en sån debatt i måndagens Vetenskapens värld klockan 20:00 i SVT2 eller på SVT Play.