Icke-ekologiskt svenskt kött håller inte måttet helt för att få grönt ljus. Den slutsatsen drar Världsnaturfonden nu i en konsumentguide som liknar den som tidigare finns för fisk. WWF har nu givit rött, gult eller grönt ljus efter hur bra eller dåligt köttet är för miljön och för djurvälfärden.

De svenska lantbrukarna och köttbranschen pekar ofta på att svenskt kött har hårdare regler om miljö och djurhälsa, men WWF ger ändå inte helt godkänt för det vanliga svenska köttet. Såväl nöt, gris, lamm som kyckling får bara gult ljus. Det betyder ”var försiktig” när du väljer.

– Vi ser Köttguiden som en möjlighet för svenska producenter att föra fram sina mervärden, till exempel inom djurvälfärd, säger Anna Richert, ansvarig för Köttguiden och samordnare för WWF:s arbete med hållbar mat, till SVT Nyheter.

– Man ska också komma ihåg att svenska bönder producerar både gult och grönt kött i och med att man producerar Krav-kött, naturbeteskött och EU-ekologiskt kött, fortsätter hon.

Metanbovar ändå okej

Det är kött som finns i svenska butiker som bedömts, och det är i stort sett bara Krav-märkt eller annat ekologiskt kött som får godkänt. Nötkött har ofta pekats ut som miljöbov på grund av kossornas metanutsläpp, men det kravmärkta nötköttet får ändå grönt ljus.

– Det bidrar så kraftigt till de andra miljövärdena, till exempel den biologiska mångfalden. Man kan inte bara titta på en miljöfråga i taget, säger Anna Richert.

Rött ljus för importerat kött

Krav-kyckling får grönt ljus medan importerad kyckling får rött. Ekologiskt lammkött är okej medan irländskt lammkött fått rött ljus (sojafoder och slakt utan bedövning drar ner betyget). Danskt och tyskt griskött liksom importerat nötkött från USA, Sydamerika, Tyskland, Irland och Östeuropa får också rött ljus.

– Det är viktigt att sluta äta kött med rött ljus, och där kan man se att den svenska produktionen har en tydlig fördel. Att minska konsumtionen och välja bort kött med rött ljus är det vi rekommenderar och då faller svenskt kött väl ut.

Många tror de äter mindre kött

Kött som miljöfråga har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och det har påverkat många. I en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden uppger 29 procent att de har minskat sin köttkonsumtion det senaste året. Men försäljningen minskade bara 0,4 procent (nöt, lamm, gris) under den perioden.

60 procent av konsumenterna svarar att de väger in miljö och djurvälfärd när de köper kött. Men Köttguiden täcker inte allt en konsument måste ta hänsyn till. Den säger ingenting om antibiotikaanvändning, om köttet är lokalt producerat eller om hälsoaspekter.

– I dagsläget finns inte tillräckligt bra data om antibiotika per djurslag, men när det finns kommer vi integrera det i Köttguiden, säger Anna Richert.

”Ät mindre men bättre”

Svensken äter dubbelt så mycket kött i dag som för 30 år sedan, men nu ökar bara konsumtionen av kyckling. Nöt, lamm och gris har stått still de senaste 10 åren. Men kött står för den allra största delen av matens klimatutsläpp. Så rådet från WWF om man vill vara mer miljövänlig är att äta mindre kött, max ett halvt kilo i veckan, och i så fall kött som inte har så stor påverkan på miljön.

– Köttkonsumtionen ger lika stora växthusgasutsläpp som privatbilismen. Genom att äta mindre men bättre kött, slänga så lite mat som möjligt och äta mer baljväxter och grönsaker kan vi bidra till en mer hållbar planet. Vinsten är öppna landskap, ökad biologisk mångfald, bättre hälsa för djur och människor och mindre klimatpåverkan, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF, till SVT Nyheter.

Men Köttguiden ger inga tydliga råd om vilket slags kött som är bäst att välja.

– Vi förespråkar inte en viss typ av kött. Vi säger att det är bra för planeten och den egna hälsan att äta mindre och bättre kött som en del av en varierad kost och du kan välja bra inom varje kategori, säger Anna Richert.