Upptäckten gjordes på ett laboratorium i Österrike, där kakadua-hannen Figaro spontant började tillverka ett användbart hjälpmedel av en bit trä. Forskarna, från Wiens och Oxfords universitet samt Max Planck-institutet i Seewiesen, kunde se hur Figaro med näbbar och klor bet av stickor från träbiten. Dessa plockade han sedan upp och använde för att komma åt nötter i en bur.

Forskarna var intresserade av att veta om andra kakaduor kunde lära sig samma knep, och därför placerades Dolittle, Kiwi och några andra kakaduor i tur och ordning framför Figaro medan han slöjdade loss.

En annan kontrollgrupp fick se hur en trästicka till synes förflyttade sig själv, guidad med hjälp av magneter under bordet, och tog på så sätt ut nötterna från samma bur.

Eleverna fick prova på själva

Fåglarna placerades sedan framför samma uppgift, och fick varsin färdiggjord trästicka att använda. Tre av de sex fåglar som sett hur Figaro gjorde lyckades lösa uppgiften med bravur. Det gick inte alls lika bra för de fåglar som sett hjälpmedlet flytta sig självt med hjälp av magneterna.

– Apor kan lära sig av andra, men att se fåglar lära sig använda objekt på det här sättet är väldigt intressant, säger doktoranden Ivo Jacobs, som forskar i kognitiv zoologi vid Lunds universitet.

– Likt apor så är kakaduorna väldigt sociala djur. Därför är det inte förvånande att de lärde sig bättre genom att härma andra fåglars specifika rörelser, än när de såg hur pinnen rörde sig av sig själv.

Utvecklade bättre teknik

Fåglarna som lyckades tillverka egna verktyg var till och med mer effektiva än Figaro. Istället för att bara peta till sig nöten med stickans ände, så sopade lärlingarna till sig nöten med en svepande rörelse, likt en hockeyspelare som gör ett slagskott.

– Kakaduorna både härmar och överträffar sin lärare, vilket är precis det som alla bra professor vill se sina studenter göra, säger professor Alex Kacelnik från Oxfords universitet, som var en av de som deltog i undersökningen.

Ivo Jacobs tycker dock att liknelsen haltar.

– Det centrala i en undervisningsprocess är att läraren medvetet lär ut information. En del forskare menar också att läraren ska kunna identifiera när eleven inte tar till sig av det som lärs ut. Här handlar det snarare om att de andra fåglarna emulerar vad de ser, alltså härmar tekniken och förfinar den om det gör tekniken mer effektiv.

Smartare än barn

Själv specialiserar Ivo Jacobs sig på att studera korpar, som även de har en högt utvecklad problemlösningsförmåga.

– Det är det som är så intressant med kakaduor och korpar. Hur kan de, med sina små hjärnor, lösa uppgifter som ett barn inte kan lösa förrän fem-sex-årsåldern? Deras näbbar är inte ens särskilt väl anpassade för att göra det, säger han.

Vinsten med att lära sig använda verktyg är dock stor för fåglarna, menar han. Det har forskarna upptäckt genom att studera en viss typ av kråkor som bara finns på ögruppen Nya Kaledonien. De kommer åt extra näringsrika larver genom att använda sig av verktyg som de gjort själva, vilket i sin tur bidrar till att utveckla fåglarnas intelligens.

Studien presenteras i Proceedings of the Royal Society.