När kommer Kebnekaises sydtopp inte längre vara Sveriges högsta punkt? Toppens höjd över havet har på senare år stadigt minskat. Foto: Scanpix. Grafik: Tobba Johansson/SVT Vetenskap. Mätdata: Per Holmlund, Stockholms universitet.

Kebnekaise lägre än någonsin

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges högsta punkt, Kebnekaises sydtopp, består av is och toppen mäts varje år. Årets notering på 2100,2 meter över havet är den lägsta sedan mätningarna började – och nu är det bara tre meter kvar till att nordtoppen går om.

Forskare har mätt höjden på Sveriges högsta berg Kebnekaise i augusti varje år sedan 1968. Då var toppen 2120 meter över havet. Idag är den 20 meter lägre.

Anledningen till detta är inget konstigt, för toppen består av is, och is kan som bekant smälta. Höjden varierar därför från år till år. Snörika år med milda somrar får toppen att växa, men lite snö och varma somrar får den att sjunka.

På sistone har det senare dominerat, och speciellt på 2000-talet har avsmältningen gått fort. Årets uppmätta höjd på 2100,2 meter är återigen ett bottenrekord för augusti månad.

– Vi har sett en kraftfull avsmältning sedan slutet av nittiotalet, då vi har haft ett varmare klimat, säger Per Holmlund, professor i glaciologi vid Stockholms universitet, som har varit med och mätt toppen.

Nordtoppen går om

I och med den snabba avsmältningen riskerar sydtoppen till och med att tappa sin status som Sveriges högsta punkt. Kebnekaises nordtopp mäter 2097 meter över havet, alltså bara tre meter lägre – och på den toppen ligger ingen is.

Exakt när nordtoppen kommer att bli Sveriges högsta punkt går inte att säga säkert, för en snörik vinter kan får sydtoppen att återigen skjuta i höjden.

– Men om trenden håller i sig så kan det ske inom tio år, säger Per Holmlund.

I augusti 1883 skedde den första dokumenterade bestigningen av Kebnekaises sydtopp av fransmannen Charles Rabot. Frågan är nu vem som blir sist med att bestiga toppen – medan den fortfarande är högst.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.