– Det är en konsekvens av klimatförändringarna som kanske inte är så mycket diskuterad, ytterligare ett problem alltså, säger Jan Bengtsson, professor i ekologisk miljövård vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
I studien samlas data från flera försök där instängda grödor odlats under förhållanden där koldioxidhalten ökats. I jämförelse med grödor som vuxit i normala förhållanden hade bland annat vete nio procent lägre zinkhalt och fem procent lägre järnhalt.
Genom fotosyntesen tar växter upp koldioxid och vatten för att med energi från solen bilda syrgas och socker. Näringsämnen som zink och järn tas upp från jorden genom växtens rötter.
– Vad vi förväntar oss ska hända när koldioxidhalten ökar är att växterna ska växa mer, och att näringsämnena då späds ut, säger Jan Bengtson
Oklart varför
Men enligt forskarna i studien så räcker inte den förklaringen för varför halten näringsämnen minskat, utan det måste finnas fler faktorer som påverkar.
– I Sverige påverkar det oss inte så mycket, så länge vi kan tillsätta eller äta mikronäringsämnen på annat sätt, säger Jan Bengtsson.
Men i de länder där större delen av näringsintaget av järn och zink kommer från grödor där näringsnivån sjunker, kan det ge allvarliga följder. I bland annat Algeriet, Irak och Afghanistan får befolkningen över 70 procent av sitt järn- och zinkintag från grödor där näringsnivån kan sänkas av en ökad koldioxidhalt.
– Det är ytterligare en börda som de fattiga, speciellt barn och unga, får bära för att den rika världen påverkar klimatet. Jag tror dock att klimatförändringarnas direkta effekter på till exempel torka har en större påverkan, säger Jan Bengtsson.
Studien “Increasing CO2 threatens human nutrition” publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.