Strax före klockan 19:30 uppgav Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius att avtalet var i hamn.
– Vi har nu kommit överens om avtalet, säger Fabius och enorma applåder bryter ut.
Fabius tilltag att överraskande klubba förslaget innan ländernas representanter fick möjlighet att komma med sina yttranden, kritiserades genast av Nicaraguas representant. Samtidigt har många tidigare större avtal stupat på mållinjen, så kanske var det en klok strategi.
Det nya globala klimatavtalet innebär att historia skrivs. Det har inte hänt på 20 år och det förra stora avtalet, Kyotovatalet, omfattade bara en bråkdel av de länder som är med i Paris 2015.
Moralisk seger
I avtalet skärps målet för att begränsa jordens uppvärmning. Den ska hållas ”klart under” två grader och man ska göra ansträngningar för att klara 1,5 grader. Men de frivilliga nationella klimatplaner som 185 länder lämnat in till FN klarar inte ens tvågradersmålet. Avtalet innehåller inte heller något globalt utsläppsminskningsmål med siffror och årtal.
Därför varnar miljö- och hjälporganisationer för att målet är ihåligt och endast en moralisk seger.
– Våra ledare måste nu se till att åtgärderna blir starkare över tid, säger Samantha Smith på Världsnaturfonden.
Krav på pengar
Förhandlingarna var svåra kring rika länders finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder. De står fast vid löftet att överföra hundra miljarder dollar årligen från 2020 och lägger nu till att ett nytt finansieringsmål ska tas fram från 2025 med de hundra miljarderna som ”golv”. Det var viktigt för utvecklingsländerna.
– Vi är glada att få åka hem med denna text, säger talespersonen för den stora G77-gruppen med utvecklingsländer, ambassadör Nozipho Mxakato-Diseko, enligt AFP
USA och EU hoppades att stora ekonomier som Kina och Mexiko skulle vara med och betala, men det blir friviligt för dem om de vill bidra med pengar.
Parisavtalet handlar framför allt om att sätta upp spelregler för och driva på ländernas nationella klimatarbete Till exempel så ska de nationella klimatplanerna utvärderas och uppdateras vart femte år. Klimatlöftena i de planerna blir dock inte internationellt rättsligt bindande för länderna