Kometen har visat sig vara ett av de allra mörkaste objekten i hela solsystemet. Instrumenten ombord har avslöjat att dess yta är täckt av kolföreningar som karboxylsyror. Det krävs bara en liten ändring i de här kolföreningarna för att de ska bli aminosyror som är livets byggstenar. De är råmaterial till proteiner som livet på jorden är helt beroende av.

– Vi har all anledning att tro att organiskt material kom till jorden från kometer liknande 67P, säger Björn Davidsson som är astronom vid Uppsala universitet.

Vattenleveranser

Det verkar inte som om kometerna helt och hållet kan ha stått för vattenleveranserna till vårt unga jordklot. Analyser av 67P och andra kometer har visat att många kometer har en alldeles för hög andel så kallat tungt vatten, jämfört med jorden. Astronomer tror nu att kanske en fjärdedel av vattnet på jorden kommer ifrån kometer, resten bör ha kommit hit på något annat sätt, kanske med asteroider.

Tidigt i planetsystemets gryning var jordklotet ett glödhett klot. Det organiska material och vatten som befann sig på klotets yta från början borde ha kokat bort. På något sätt måste de ämnena ha tillförts jordklotet först efter att jorden fått en fast yta.

Dramatisk tid

Astronomer misstänker att både livets byggstenar och vatten kom till jorden under det så kallade sena stora bombardemanget. Det var en extremt dramatisk tid för solsystemet som inträffade strax efter att jordklotet hade svalnat.

– När jordklotet bara var några hundra miljoner år gammalt drabbades det av ett våldsamt bombardemang av kometer, asteroider och meteoriter, säger Björn Davidsson.

Forskare har beräknat att omkring 700 ton bråte från rymden slog ner på varje kvadratmeter av jordens yta. Vi kan ännu se ärren på månen som härrör från den här tiden i form av de väldiga kratrar som går att se med blotta ögat.

– Det är mycket möjligt att organiskt material fördes till jorden just då. Intressant är att de allra första tecknen på liv på jorden kom strax efter den här perioden. Det är fossil av cyanobakterier, så kallade stromatoliter, som är 3,5 miljarder år gamla och som har upptäckts i västra Australien.

Lätt som bomull

Rosettas analyser av komet 67P visar också att det är en ytterst porös komet och väger lika lätt som bomull. Det är ingen överraskning för Björn Davidsson som för flera år sedan, tillsammans med sin kollega Hans Rickman, beräknade att kometer är så lättviktiga att de motsvarar vikten av bomull eller sockervadd.

– Om du bygger en komet av sockervadd och ger den en massa på 10 miljarder ton så kommer den inte längre se ut som den fotbollsstora klumpen som man kan köpa på jorden utan gravitationen kommer att göra den ser ut som jorden med berg, dalar och klippblock.

Hoppas hitta landaren

Det har länge sett mörkt ut för den lilla landaren Philae som landsteg kometen 12 november. Den tog aldrig fäste, utan studsade runt på kometen och fastnade till slut i en mörk skreva. Landarens solpaneler kunde inte få något ljus och dess batterier tog slut efter bara någon dag. Astronomerna har inte återfunnit Philae, men de vet att den ligger vid kometens ”ekvator” eftersom den hann skicka ut radiosignaler innan den slocknade. Björn Davidsson är hoppfull om att landaren ska kunna ladda sina batterier och börja jobba igen. Det är bara att invänta våren.

– I maj kommer solen att lysa starkt i området runt ekvatorn, och det ökar chanserna att solpanelerna får solljus. Förhoppningsvis blir det som en klassisk Rockyfilm. I första ronden vek den sig men i den sista ronden vinner den allt, säger Björn Davidsson.

Se filmen Uppdrag Rosetta i Vetenskapens Värld ikväll, 20.00, SVT2