Veronica fick tidigt stor byst. Vid tio års ålder gick hon från a- till f-kupa på ett halvår.

– Det var jobbigt för mig. Ingen annan tjej i klassen hade lika stora bröst. Jag fick kommentarer och började känna att jag inte var som alla andra, berättar hon.

Hon hade några kämpiga år och gick upp rejält i vikt. Vid 15 års ålder började hon gå ner, men brösten hängde inte med. Hon beskriver dem som stora, hängiga och ojämna.

– När jag träffade min pojkvän ville jag inte visa mig utan tröja. Jag skämdes så extremt mycket.

När hon sökte information om bröstförminskning var det mesta negativt – om faror med ingreppet och om knallröda ärr flera år efteråt.

Till slut hamnade hon dock på operationsbordet på universitetssjukhuset hemma i Örebro. Hon var 18 år och livet vände.

– Det har underlättat enormt. Jag kan göra så mycket mer. Jag kan räta på ryggen, jag skäms inte över att gå i tajt tröja, jag tränar och springer utan att brösten hoppar överallt. Det har verkligen varit en stor hjälp i mitt liv.

Slående förbättringar

Richard Lewin, plastikkirurg och forskare vid Sahlgrenska akademin, har i sin avhandling studerat livskvaliteten hos cirka 350 kvinnor i åldern 16-80 år som genomgått bröstreduktion.

Som storbystade mådde de avsevärt sämre än normalbefolkningen. Ett år efter ingreppet var de fysiskt, psykiskt och socialt som vem som helst.

Operationen hade lindrat smärtor i bröst, rygg, nacke, huvud och axlar. De var fysiskt mer aktiva och tryggare i både sociala och intima situationer.

– I Sverige har vi haft en diskussion om det här är en estetisk operation, man får ju ett bröstlyft samtidigt, eller om man gör det för att lindra smärtor. De här studierna visar att det har oerhört stor påverkan på de fysiska symptomen, säger Richard Lewin.

Han öppnar också för en diskussion om de krav som ställs inför en operation inom allmänna vården – att kvinnan ska vara normalviktig och ha minst 800 milliliter i bröstvolym.

– Det finns anledning att se över riktlinjerna och korrigera en del framöver, säger han.

Vill ge fler operation

Deltagare som drabbades av infektioner och andra komplikationer var ändå nöjda med ingreppet. ”Varför gjorde jag inte det här för tjugo år sedan?” var en återkommande kommentar från medelålders kvinnor.

Enligt Rickard Lewin var det vanligare förr att yngre skickades hem med uppmaningen att först föda barn. I dag har attityderna förändrats.

– Kvinnor ska inte gå med de här problemen så länge. Operationerna ska göras inom offentlig vård och även erbjudas fler, säger han.