Det har varit omtvistat om så kallad kalorirestriktion kan leda till ett längre och friskare liv för oss människor, även om tidigare rapporter har pekat på att det troligen finns stora fördelar med att vara återhållsam med sitt energiintag, och kanske kan förra årets Nobelpris i medicin ha ett finger med i spelet. Att 5:2-dieten också skulle kunna fungera för att få ett hälsosammare liv, är också något som vi har rapporterat om tidigare.
Överhuvudtaget har många olika typer av studier tidigare visat att kalorirestriktion kan leda till ett längre och hälsosammare liv, men dessa studier har framförallt gjorts på djur som fiskar, kycklingar, och möss.
På 1980-talet utfördes däremot två stora studier apsläktet makaker för att ta reda huruvida kalorirestriktion kunde ge större djur som liknar oss, ett hälsosammare och längre liv. Den ena studien kom fram till att så var fallet, medan den andra forskargruppen kom fram till att ja, de blev hälsosammare, men de levde inte längre.
Begränsat kaloriintag ledde till längre och friskare liv
Men nu har samma forskargrupper gjort ett nytt försök att reda ut varför de landade i olika slutsatser, och kommit fram till att det faktiskt är så, att ett minskat kaloriintag har fått aporna att leva längre.
– Jag tycker att det är bra att de nu har gått ihop och tagit ett samlat grepp. De visar att en minskning av 25 procent av kaloriintaget varje dag, gör att risken minskar för olika typer av sjukdomar, och att man på så sätt lever längre, säger Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.
Sjukdomarna det handlar om är framförallt typ-2-diabetes, olika typer av cancer, och hjärt-kärlsjukdomar. Man har följt olika individer av makaker för att se hur mycket varje individ har konsumerat, och sedan minskat den här mängden med 25 procent, för varje individ.
Ju onyttigare mat, desto mer att tjäna på minskad konsumtion
De två olika grupperna med apor har dessutom ätit olika typer av mat: den ena gruppen, från University of Wisconsin-Madison åt så kallad västerländsk kost, med mycket socker och fett. Den andra gruppen, från National Institute on Aging i Maryland, fick äta mat med betydligt mer fibrer och vitaminer.
Inte helt oväntat så tjänade den gruppen som åt den onyttiga maten mer på sin kalorirestriktion.
Men överhuvudtaget så minskade risken för de här åldersrelaterade sjukdomarna mest för de som åt den ”nyttigare” maten – och livslängden ökade i snitt med ett par år med den kalorisnålare dieten, i makakernas drygt 25-åriga liv. De som började med den kalorisnålare dieten när de var ”unga vuxna” klarade sig allra bäst. För de äldre aporna var effekterna inte lika stora.
I linje med mänskliga populationsstudier
Sådana här studier är väldigt svåra att göra på människor, eftersom det är svårt att exakt kontrollera vad folk äter. Det man har är så kallade populationsstudier, där man kan se på stora datamängder hur olika populationer står sig i förhållande till varandra när det handlar om att insjukna i exempelvis hjärt-kärlsjukdomar.
I dessa har man sett att medelhavsdiet, som innehåller mycket nötter, grönsaker, och fisk, verkar vara den bästa för att undvika sjukdomar på ålderns höst.
– Resultaten från aporna går i linje med det vi ser hos människor. Vi ser att en medelhavsdiet är det som gör mest gott, och skär man dessutom ner portionerna är det ännu bättre, säger Kerstin Brismar.
Lite extra fett var bra – på honaporna
Det man också kunde se var att kvinnor levde längre om de hade lite mer fett på kroppen än vad män gjorde.
– Det resultatet är väldigt intressant. Men varför vet vi inte i nuläget. Forskarna menar däremot att den här studien skulle kunna fungera som underlag för att titta vidare på just det fenomenet, säger Kerstin Brismar.
Överhuvudtaget har man också tidigare sett att lite extra fett på kroppen kan vara bra för äldre personer; ett fenomen som har kallats för fetmaparadoxen.
Referens: Julie A. Mattison et al. Caloric restriction improves health and survival of rhesus monkeys. Nature Communications, 2017. DOI: 10.1038/ncomms14063