Forskare från California Institute of Technology presenterar nu en studie baserad på data som Curiosity samlat in från Mars yta sedan landningen på planeten år 2012.
Datan, som publiceras i tidskriften Science, tyder på att det någonstans produceras eller släpps ut metangas från ytan i nära anslutning till Gale-kratern där Curiosity befinner sig.
Vad det är för källa är oklart, men halterna är för stora för att komma från andra metangaskällor, som damm som bryts ner av solljus, eller tillförsel av metan från kraschade meteoriter.
Under den 20-månadersperiod som Curiosity har mätt gasnivåerna har fyra utsläpp av metangas släppts ut, och de har varat i upp till två månader åt gången.
”Konfunderande”
Bo Galle, professor i optisk fjärranalys vid Chalmers universitet, säger att resultaten gör honom konfunderad.
– Det låter intressant att det fluktuerar på det sättet. Det får en att tänka på något biologiskt nedbrytbart, som sumpgas. Vad man vet finns det inte mycket sump på Mars...
– Det kan också vara geologiskt förekommande metangas, som sipprar ut ur en spricka och sedan sprids med vinden, säger han.
Huruvida detta påverkar hoppet om att finna spår av liv på Mars är oklart. I september förra året konstaterade rymdforskare att de dittills uppmätta metangasvärdena inte tydde på något organiskt liv.
CURIOSITY
Curiosity är en obemannad, motoriserad landfarkost, även kallad rover.
Curiosity, skickades upp till Mars den 26 november 2011 av den amerikanska rymdmyndigheten Nasa, och landade på Mars vid kratern Gale den 5 augusti 2012.
Curiosity undersöker planeten Mars tidigare och nuvarande förmåga att hysa liv.