Mer än var sjätte svensk mellan 16 och 84 år upplever i dag att de har nedsatt hörsel. Många av dem väntar också länge med att söka hjälp för det, med lägre livskvalitet och även depression som följd. Men nu visar forskning att det kan finnas ytterligare en anledning att söka hjälp för sin nedsatta hörsel.

Forskarna på Linnécentrum HEAD, vid Linköpings universitet har nämligen funnit att människor med nedsatt hörsel också riskerar att få försämrat långtidsminne.

– Det vi har sett är att långtidsminnet slås ut i större utsträckning om man har en hörselnedsättning än om man är normalhörande, säger Jerker Rönnberg, professor i psykologi vid Linköpings universitet och chef för Linnécentrum HEAD.

– När man inte kan höra ordentligt lagrar man inte information i långtidsminnet. Man plockar heller inte fram information lika ofta från långtidsminnet, vilket betyder att man ”gymnastiserar” långtidsminnet mindre. Och vi vet att funktioner som inte används förfaller.

Minnet viktig funktion i demensutvecklingen

Internationell forskning har tidigare visat att det finns ett starkt samband mellan försämrat långtidsminne och utvecklande av demens och Alzheimers sjukdom.

– Minnesstörningar, framför allt störningar i långtidsminnet är en del i en demensutveckling. Minnesfunktionerna är ju väldigt viktiga komponenter i den utvecklingen, säger Jerker Rönnberg.

– Har man å andra sidan ett bra korttidsminne, eller arbetsminne som vi säger, så kan man åtminstone till en del kompensera för hörselnedsättningen och kan då bli rätt så framgångsrik ändå. Så hörselskadan måste inte leda till demens.

Hörselnedsättning ett hälsoproblem

Det exakta sambandet med hörselnedsättning och demens har man inte kartlagt ännu. Men Jerker Rönnberg menar att man nu i större utsträckning än förut måste börja se hörselnedsättning som ett hälsoproblem. Har man en hörselnedsättning som ännu inte är så grav så vill han ändå rekommendera att man gör en hörselundersökning tidigt och försöker få en hörapparat utprovad. Men han menar också att man bör införa hörtester i de hälsoundersökningar som regelbundet görs i dag, på samma sätt som det nu ingår mätning av blodtryck och blodfetter.

– Om man ska ta det här på allvar, vilket jag tycker att man ska göra, så skulle det kunna vara en praktisk följd av det, menar han.

Gäller även unga

Och att vara tidigt ute med en hörapparat är viktigare ju yngre man är.

– Man ska inte gå och vänta länge. Om det gäller unga så är hjärnan väldigt plastisk och för dem är det ännu viktigare att ha en hörapparat som låter hjärnan ställa om sig så att den kan lära sig att fungera mycket effektivare med den. Då kan de bli bättre rustade för att hindra en eventuell demensutveckling, säger Jerker Rönnberg.