Livsmedelsverkets förslag som ännu inte gått ut på remiss handlar om att öka både mängden av D-vitaminberikning och antalet livsmedel som berikas.

– Vi vill att produkter som i dag är D-vitaminberikade ska kunna ha en högre nivå av D-vitamin. Vi tittar också på berikning av andra produkter som ekologisk fil och yoghurt samt mjölkprodukter med en högre fetthalt än de som är berikade i dag, säger Hanna Eneroth, nutritionist på risk- och nyttovärderingsenheten på Livsmedelsverket.

Professor Karl Michaëlsson vid Uppsala kliniska forskningscentrum, som själv forskar kring D-vitamin och kalcium, är dock kritisk till en utökad berikning.

– Jag ser en risk för att detta blir ett slag i luften och inte leder till en förbättrad folkhälsa som den bakomliggande tanken är. Det finns ganska svag evidens för att en ökning av kostintaget av D-vitamin leder till en förbättrad hälsa. Det finns dessutom studier som indikerar att för mycket D-vitamin inte är bra, säger Karl Michaëlsson.

Han är också starkt kritisk till att man ”gödslar med D-vitamin för hela befolkningen” i stället för att rikta in sig på speciella riskgrupper.

Hanna Eneroth på Livsmedelsverket menar att kritiken är obefogad.

– Man ska inte oroa sig för att det kommer upp i för höga nivåer. Vi har räknat på detta och det ska inte kunna komma upp i farliga nivåer via kosten, säger Hanna Eneroth.

Oklart om giftig nivå

Stora mängder D-vitamin i kroppen kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Dock råder det delade meningar om vad som är för mycket, och var den giftiga nivån egentligen ligger.

De senaste åren har intresset för D-vitamin ökat kraftigt i Sverige och försäljningen av tillskott ökar konstant. Att brist på vitaminet inte är bra råder det konsensus kring bland forskare, men att extra nivåer skulle vara bra för friska individer som får i sig en allsidig kost råder det delade meningar om.

– Det är närmast en religiös tro på att D-vitamin gör nytta. När vi verkligen granskar det vetenskapliga stödet för detta tyckande är det vetenskapliga stödet ganska magert, säger Karl Michaëlsson.

Han menar att en av få grupper som har nytta av D-vitamintillskott är institutionsboende äldre. Detta för att förebygga benskörhet och då endast i kombination med kalciumtillskott.

Enligt Michaëlsson har det inte heller visat sig att tabletter med vitamin D, med eller utan kalcium, generellt motverkar benskörhet, benbrott, hjärtsjukdom eller cancer. 

Hanna Eneroth håller med om att det främst är vissa riskgrupper som har nytta av extra D-vitamin.

– Det finns väldigt skilda åsikter i forskningsfältet inom vitamin D och det finns inte underlag för att rekommendera alla att ta tillskott av D-vitamin för att några kanske ligger lite lågt. Vi tycker det finns vissa riskgrupper som är i behov av kosttillskott. Äldre och de allra yngsta. Men att vuxna friska människor ska ta tillskott ser vi inget stöd för. Men vi vill öka berikningen för att fler ska få tillräckligt med D-vitamin från maten.

Livsmedel som når fler grupper

En av forskarna som är positiv till ytterligare D-vitaminberikning och –tillskott är Mats Humble, överläkare och psykiatriker. Han förespråkar att alla svenskar bör äta tillskott från oktober till april, eftersom solen då är för svag för att bilda tillräckliga mängder D-vitamin.

– Ja det gör jag faktiskt. Det är så mycket som talar för att vi skulle se generella hälsoeffekter av detta. Visst är det olika för olika personer, men enligt mig bör vi ligga på de här sommarnivåerna av D-vitamin även under vintern.

– Personligen är jag mer intresserad av min D-vitaminnivå än min kolesterolnivå. Men visst, det är svårt att vetenskapligt hävda detta då man inte gjort tillräckligt med studier ännu.

Mats Humble menar också att Livsmedelsverket bör berika andra typer av livsmedel för att nå riskgrupper i Sverige som inte äter en traditionellt nordisk kost med mycket fet fisk och berikade mejeriprodukter.

– Det ska vara produkter som används året om och som även invandrargrupper använder sig av i hög grad. Man bör iallafall titta på berikning av något annat än mjölkprodukter.

Nya produkter att berika

Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket och säger att det är svårt nå vissa grupper med dagens kostråd. Hon framhåller just berikad mjölk som ett livsmedel som inte når alla.

Även om Livsmedelsverket inte tittar på berikning av ytterligare produkter i den utredning som pågår just nu, nämner Åsa Brugård Konde att berikning av mjöl kan vara en väg att gå för att nå grupper man missar i dag.

– Detta är dock en process som är lite mer komplicerat. Man skulle också kunna tänka sig berikning av andra matfetter än margarin, men även det är problematiskt då många köper importerad olja på dunk, som vi inte kan kontrollera berikningen av.

Åsa Brugård Konde nämner också framtida samarbeten med Migrationsverket och Svenska för invandrare (SFI) för att nå riskgrupper som Livsmedelsverket har svårt att nå med sina kostråd. Det skulle kunna handla om att tidigt informera om att Sverige är ett solfattigt land där det är viktigt att få i sig D-vitamin via maten och att tillskott kan behövas för vissa.

– Vi skulle också vilja inleda en dialog med mödrahälsovården och föreslå att man mäter D-vitamin-nivån hos gravida kvinnor för att hitta de med brist och på det sättet skulle man kunna nå alla. Inte bara kvinnor och barn, utan även andra familjemedlemmar.

Stor industri

Samtidigt som forskningen kring nyttan av D-vitamintillskott är spretig har industrin kring vitaminet aldrig mått bättre.

I USA har försäljningen ökat från 40 miljoner dollar 2001 till 425 miljoner dollar 2009, och även i Sverige är den uppåtgående trenden tydlig.

– Vi kan se att försäljningen börjar tidigare nu. Redan i oktober bunkrar butikerna upp jämfört med för några år sedan då det var först i december. För några år sedan fanns inte uppfattning om att D-vitamintillskott behövdes, men nu har det blivit en etablerad sanning, säger Jessica Agert, informationsansvarig på Svensk Egenvård som företräder tillverkare, leverantörer och producenter av kosttillskott.

Även stora återförsäljare som ICA och Apoteket säger till SVT att trenden är tydligt uppåtgående de senaste åren, även om man inte vill lämna ut några exakta försäljningssiffror. 

Livsmedelsverket har tidigare varnat för att kombinationen av fler olika tillskott som innehåller D-vitamin kan göra att människor riskerar att komma upp i en skadlig dos över tid. Att äta eller sola sig till skadliga nivåer av D-vitamin är dock inte möjligt.

Enligt Livsmedelsverket och dess europeiska motsvarighet EFSA kan nivåer över 100 mikrogram (4000 IE) vara hälsofarliga och det är inte ovanligt att D-vitamintillskott innehåller 125 mikrogram (5000 IE) per tablett.