”Ett mardrömsscenario”. Så beskriver professor Otto Cars upptäckten av de nya bakterierna i Kina. Foto: TT

Ny resistens skrämmer forskarna

Uppdaterad
Publicerad

En gen som gör vanliga bakterier resistenta mot den sista gruppen antibiotika har upptäckts bland både grisar och patienter i södra Kina. Professor Otto Cars beskriver nyheten som ”ett mardrömsscenario”.

De aktuella bakterierna är ”vanliga” tarmbakterier, men bär på genen mcr-1 som gör dem motståndskraftiga (resistenta) mot polymyxin, som är den sista gruppen antibiotika som bakterier inte utvecklat resistens mot. Nu har brittiska och kinesiska forskare upptäckt att dessa bakterier finns bland både grisar och patienter i södra Kina.

Otto Cars, professor och grundare av React, ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens, blir först så förfärad att han svär när han hör nyheten. Sedan säger han:

– Det här är ett mardrömsscenario. Det är riktigt, riktigt allvarligt.

Snabbare spridning

Resistens mot exempelvis colistin, som ingår i polymyxin-gruppen, finns redan. Men då har den aktuella resistensgenen varit bunden till bakteriernas kromosomer, vilket innebär att resistensen endast förs vidare när bakteriecellen delar sig.

Nu, däremot, har forskarna upptäckt denna gen sittande på en plasmid, det vill säga en ringformad dna-molekyl som lätt överförs från en bakterie till en annan och mellan olika bakteriearter.

– Det är det som är det nya och det är det som gör det så allvarligt, eftersom spridningen går så otroligt mycket fortare om den är plasmidburen, säger Otto Cars.

Går förlorad

Genen fanns dessutom i flera vanligt förekommande, men potentiellt sjukdomsframkallande bakteriearter, som E-coli och Klebsiella pneumoniae.

Att resistensen kommer att spridas från Kina råder det inga tvivel om, något som dessutom kan gå snabbt, enligt Otto Cars. Risken finns att hela antibiotikagruppen nu kan gå förlorad.

– Då står vi oss slätt, eftersom de här bakterierna är vanliga bakterier som finns i tarmen, men som ibland orsakar saker som urinvägsinfektioner, blodförgiftning eller infektioner efter kirurgiska ingrepp som då i princip kan bli omöjliga att behandla.

Forskningen presenteras i Lancet Infectious Diseases där artikelns huvudförfattare, professor Jian-Hua Liu, beskriver fyndet som ”extremt oroande”.

Fakta: Två sorters arvsmassa

  • Bakterier har ofta två sorters arvsmassa: kromosomer och plasmider. De senare förekommer oftast som en ringformad molekyl som lätt kan överföras från en bakterie till en annan.
  • De gener som gör bakterierna resistenta mot antibiotika sitter oftast på plasmiderna, vilket försvårar det hela eftersom spridningen går så mycket lättare då. Inom molekylärbiologin har man dock haft stor nytta av plasmider eftersom de används vid genkloning.
  • I naturen använder sig bakterierna av plasmider för att kunna föra över genetiskt material från en bakterie till en annan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.