Svenskarnas matvanor har dock förbättrats. Men inte tack vare att vi plötsligt har blivit förtjusta i fisk och broccoli.

Det är tidskriften Lancet som publicerar en stor sammanställning över hur matvanorna världen över förändrades mellan åren 1990 och 2010.

Sammantaget visar rapporten att samtidigt som konsumtionen av nyttig mat har ökat på många håll i världen, så har intaget av onyttig mat ökat ännu mer. Framförallt i låg- och medelinkomstländer.

– Om vi inte gör något mycket snart kommer undernäring överskuggas av fetma och sjukdomar som diabetes, på samma sätt som vi redan har sett i länder som Indien och Kina, säger en av forskarna bakom studien, Dariush Mozaffarian vid Tufts University i USA.

Sju onda ting

Forskarna, som kommer från ett flertal olika länder, har mätt konsumtionen av 17 olika typer av livsmedel eller råvaror i 187 länder. Tio nyttiga som fleromättade fetter, frukt, grönsaker och fisk, samt sju som anses bidra till ohälsa; som mättade fetter, transfetter, sötad läsk och kött.

Forskarna betygsatte sedan länderna, beroende på hur intaget av nyttiga respektive onyttiga livsmedel förändrades mellan 1990 och 2010.

I flera fattiga länder, som Tchad och Mali, samt länder kring Medelhavet äter man mest nyttigt. Där är intaget av fleromättade fetter, frukt, fibrer och grönsaker högt. Minst nyttigt äter man i Centraleuropa och länder i det forna Sovjetunionen.

Allt mer onyttigt

I länder som Indien och Kina har matvanorna inte förbättrats alls på 20 år, medan störst förändring syntes i höginkomstländer, som Australien, USA och Västeuropa.

I dessa länder äter man mer frukt och grönsaker i dag än för 20 år sedan. Men det förmörkas av att intaget av onyttiga livsmedel, som transfetter och läsk, också har ökat och nu är bland de högsta i världen. Sammantaget blir betyget lågt för dessa länder.

Sverige är inget undantag. Visserligen äter vi bättre i dag än för 20 år sedan, men inte tack vare att vi har ökat konsumtionen av nyttig mat, utan mer för att vi lyckats dra ner på det onyttiga.