Efter att en stor del av Sveriges befolkning vaccinerat sig mot svininfluensan 2009, drabbades hundratals barn och ungdomar av sömnsjukdomen narkolepsi. Omfattande undersökningar har visat att risken att drabbas ökade markant efter vaccinationen.

Men vad som gjorde att just vaccinet ledde fram till narkolepsi, har däremot varit en gåta.

Nu har amerikanska forskare kommit fram till att det kan bero på att kroppens eget immunförsvar börjat bryta ner de sömnreglerande cellerna i kroppen. Av misstag.

”Molekylär härmning”

Forskarna upptäckte att vissa vita blodkroppar i immunförsvaret hos patienter med narkolepsi reagerade på samma sätt mot sömnreglerande substanser i kroppen, som mot svininfluensaviruset H1N1.

Det var alltså troligen molekyler i själva influensan, som även ingår i vaccinet, som triggade igång immunförsvaret mot kroppens egna sömnceller, enligt den nya forskningen.    

Fenomenet kallas för molekylär härmning. Molekyler från vaccinet och influensaviruset ”härmar” eller ”liknar”  molekyler som styr sömnen i kroppen.

– Det är fullt möjligt att man nu har hittat den avgörande biten i förståelsen för hur narkolepsi uppkommer. Nu finns belägg för att det är en sån här molekylär härmning kan ha lett fram till narkolepsi, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid karolinska institutet i Stockholm.

Men enligt Tomas Olsson saknas fortfarande absoluta bevis, det går inte att säga säkert att det är just influensan eller dess vaccin som orsakat en autoimmun reaktion mot kroppens sömnceller. För detta krävs ytterligare forskningsstudier.

Felriktat försvar

När kroppen utsätts för en infektionssjukdom sätts kroppens försvar igång, bland annat genom att vita blodkroppar, så kallade T-celler, identifierar och angriper de smittoämnen som kommer in i kroppen. Men ibland kan våra försvarsceller börja attackera kroppens egna friska celler istället – vilket kallas för autoimmunitet.

Genom att jämföra patienter drabbade av narkolepsi med en frisk kontrollgrupp kunde forskarna se hur vissa T-celler hos patienter med narkolepsi attackerar celler som producerar det sömnreglerande ämnet hypokretin. Något som inte förekom hos de friska personerna.

Enligt neurolog Tomas Olsson är detta mycket intressanta resultat:

– Nu har man hittat målet för själva immunattacken, och det verkar vara små bitar av hypokretin, säger Tomas Olsson.

30 % av befolkningen

En viktig del i immunförsvaret är de så kallade HLA-molekylerna. De är genetiskt betingade och hjälper T-cellerna att skilja på främmande celler och substanser från kroppens egna.

I stort sett alla som har narkolepsi, har en särskild variant av HLA-molekylen som förekommer hos ungefär trettio procent av befolkningen i Sverige. Det är en relativt stor andel, i USA har bara tjugo procent av befolkningen.

Men av alla dem som har narkolepsi-varianten av HLA är det ytterst få som drabbas av sömnsjukdomen.

Behandling & blodprovsdiagnos

Forskarna bakom den nya studien hoppas att de nya resultatet ska kunna leda till framtida behandling av narkolepsi, men redan idag går det att utveckla en ny form av diagnostik. Ett blodprov som kan avslöja ett ökat antal av de särskilda T-cellerna i blodet.

Men eftersom de föreslagna diagnostiktesterna i dagsläget är för krångliga, ser neurolog Tomas Olsson framförallt potential i förståeelsen av autoimmunitet generellt, som troligen är mycket viktigt vid fler inflammationsjukdomar:

– Det ger oss råg i ryggen så att vi bättre kan förstå MS, reumatism och andra autoimmuna sjukdomar, förhoppningsvis kommer vi kunna gå in med mera immunspecifika behandlingar i framtiden, säger Tomas Olsson.

Studien “CD4+ T Cell Autoimmunity to Hypocretin/Orexin and Cross-Reactivity to a 2009 H1N1 Influenza A Epitope in Narcolepsy” publiceras i tidskriften Science transnational medicine.