Bland annat så gjorde man ett test vid ett övergångsställe och tittade på vilka bilar som inte stannade när någon skulle gå över gatan. Och det var tre gånger så stor risk att just – glänsande dyra bilar med rikare förare inte stannade.
Och det här kan vara resultatet av en ond cirkel menar forskarna – att egenintresset, egot, gör att människor beter sig oetiskt, de skaffar sig mer privilegier, får högre status och det leder i sin tur till ännu mer oetiskt beteende och ojämlikhet.
Klassiskt forskningsområde
Forskare som tittat på människans beteendemönster har länge intresserat sig för möjligheten att det kan finnas en etisk klasskillnad. Å ena sidan kan man tänka sig att personer med mindre resurser och möjligheter förväntas göra allt som krävs för att få ett försprång. Å andra sidan kan man anta att rika personer är mer fokuserade på sig själva, eftersom pengar, oberoende och den friheten kan isolera människor från den svåra situationen som andra lever i.
Flera studier tyder också på att rikare människor är mindre generösa: Studier som omfattar casinospel visar att överklassen behåller mer för sig själva, och i amerikanska undersökningar har man sett att de rika ger en mindre andel av sin inkomst till välgörenhet än fattiga.
Så gick studien till
För att se om graden av oärlighet varierar med social klass gjorde psykologen Paul Piff, vid University of California, och hans kollegor, en rad tester med grupper av 100 till 200 studenter och vuxna som rekryterats online.
Deltagarna i studien delades in i olika grupper efter social status efter att de satt ett kryss på en tiogradig skala – en stege som representerade deras inkomster, utbildning, och hur mycket respekt deras jobb medför, jämfört med andra amerikaner. Hög poäng = överklass.
Bevis 1
Forskarnas resultat tyder på att förmåner främjar oärlighet. Till exempel var överklassen mer benägna att fuska. I ett spel på internet där deltagarna kunde vinna ett presentkort, rapporterade tre gånger så många överklass-spelare att de fick ett resultat högre än 12 – trots att spelet var riggat så att 12 var den högsta möjliga poängen.
Bevis 2
När forskarna manipulerade deltagarna till att tro på sig själva som tillhörande en högre klass än de i själva verket gjorde började de också uppträda oetiskt. I ett test fick försökspersonerna jämföra sig med människor i toppen eller botten av den sociala skalan (en VD eller en hemlös person till exempel).
Därefter fick de ta godis från en burk som klart och tydligt var avsedd för en grupp av barn i ett närliggande laboratorium. De deltagare som manipulerats upp till en högre status i rollspelet, i deras egna ögon, tog dubbelt så mycket godis som de som jämförde sig med en hemlös.
Bevis 3
I ett tredje test ombads deltagarna att lista förmåner som girighet medför. De fick exempel på hur girigheten kan bidra till att nå professionella mål och sen fick de uppge ytterligare tre fördelar. Återigen visade de rikare deltagarna mer sympati med oärligt beteende.
Bevis 4
I ett sista försök tog forskarna ut sin hypotes på gatorna. Vid en hektisk vägkorsning i San Francisco placerade forskarna ut fotgängare vid ett övergångsställe, med instruktioner att närma sig korsningen så att bilarna skulle ha en chans att stanna. Observatörer skrev ner bilarnas och förarnas status baserat till exempel på fordonens ålder och utseende.
Och det visade sig att det var tre gånger större risk att förare av glänsande, dyra bilar plöjde igenom övergångsstället – utan att visa hänsyn för fotgängare. Det var också fyra gånger så stor risk att bilister med hög status skar av andra bilister, som körde äldre, skruttigare bilar, vid en fyrvägskorsning med stopplikt.
Priusförare är värst
Ett intressant resultat var också att ungefär en tredjedel av alla Prius-förare bröt mot lagarna vid övergångsstället. Det satte hybridbilen högst upp på listan av ”oetisk körning”.
– Det här är en bra demonstration av fenomenet ”moralisk licensiering”, där hybridbil-förare tror att de räddar världen genom att de kör en ”grön” bil och att de därför kan känna att de har rätt att bete sig oetiskt på annat sätt, säger Paul Piff.
Forskarna menar att studien kan kasta ljus över det hett debatterade ämnet inkomstskillnader.
– Våra fynd tyder på att om strävan efter egenintresse går okontrollerat, kan det resultera i en ond cirkel: egenintresse leder människor till att bete sig oetiskt, vilket höjer deras status, och det leder till mer oetiskt beteende och ojämlikhet, säger Paul Piff.
Sociologen Adam Galinsky vid Northwestern University i Evanston som tagit del av studien håller med.
– Det är en stor studie som har visat att de med makt är mer benägna att fördöma ett beteende som de själva utövar. Resultaten kan också kasta ljus över något mer grundläggande än klass, nämligen makt. Olika maktförhållanden kan existera mellan samhällsklasserna, men också mellan en anställd och chef, en fru och en man, eller två personer i en förhandling.
Anders Nord
anders.e.nord@svt.se
twitter: @AndersENord