Det handlar om upp till 100 miljoner ton plastskräp, men uppskattningarna är mycket osäkra. Området har kallats för en flytande plastkontinent, men eftersom den mesta av plasten under årens lopp brutits ner till konfettiliknande, millimeterstora plastsmulor så är det omöjligt att upptäcka området från satellit eller flygplan.
Ett nytt miljöhot
Tyvärr är plastsoppan i Stilla havet bara toppen av ett isberg. Plast i haven har visat sig vanligare än någon kunnat ana. Det handlar i klartext om ett nytt miljöhot.
Svenska forskare presenterar inom kort en rapport som visar att våra egna vatten är fyllda av mikroskopiska plastpartiklar, tusentals, ja upp till hundratusen, per kubikmeter, mångfalt mer än man trott.
Mycket talar också för att det finns liknande gigantiska ansamlingar av plastskräp som den i Stilla havet intill dom andra strömmarna i världshaven.
Följden av slit-och-slängsamhället
Den enorma ansamlingen plast är resultatet av människans 50-åriga plast- och slit-och-slängera. Havsströmmarna har under årtionden fört med sig plastskräp från floder och kuster längs Nordamerika, Japan och Kina – men också från fartyg och fiskeflottor till havs.
Existensen av den enorma ansamlingen plast har varit känd ett tiotal år. Ändå vet man mycket litet. Miljöorganisationer och enskilda har genomfört åtskilliga expeditioner ideellt. Men den som nu genomförts av det välrenommerade Scrippsinstitutet för havsforskning utanför San Diego i Kalifornien är den första egentliga vetenskapliga.
Målet har varit att studera koncentrationen av plastskräp, vad det är för slags plast, hur djupt under vattetytan plastbältet sträcker sig och – framför allt – vilka konsekvenser plasten har för det marina livet och ekosystemen.
Även om plastbitarna i sig inte är giftiga så har det visat sig att miljögifter som redan finns i havet ansamlas på plasten. Nya rön har också visat att plast kan lösas upp kemiskt i havsvatten och ge upphov till skadliga ämnen som Bisfenol A.
Frågan är om processerna äger rum i området i Stilla havet. Och inte minst vad som händer om gifter kopplade till plasten tar sig in i näringskedjan. Till slut kan plasten på ett obehagligt sätt komma i retur – på våra mattallrikar.
Jens Ergon