• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Rekordförsök på minsta möjliga energi

Uppdaterad
Publicerad

Man brukar tävla om vem som är snabbast, men på KTH laddar man nu för att tävla om vem som kan köra längst. På minst energi.

På KTH Transport labs jobbar studenterna varje läsår med att ta fram en tävlingsbil. Nu har anmälan öppnat för nästa års tävling och planeringen är i full gång för hur man kan göra förra årets bilar mer effektiva.

– Vi ska titta igenom hur effektivt hela drivsystemet fungerar och komma fram till om det kan bli bättre, säger Mikael Hellgren, forskningsingenjör och ansvarig för projektet KTH Eco cars.

I vår ska de tävla mot andra europeiska studenter om vem som har lyckats ta fram den snålaste bilen. Ungefär 200 universitet i Europa är med i tävlingen, som också anordnas i Asien och Amerika.

Från anteckningsblock och lermodell...

Fram till tävlingen jobbar studenterna på Tekniska högskolan med allt från design till tillverkning. Från lermodell till färdig bil.

– När vi ska ta fram ett sånt här avancerat fordon krävs mycket kunskap inom olika områden och därför kommer studenterna från flera olika program, säger Mikael Hellgren.

Anton Forss är mekatronikstudent och ansvarade för elektroniken i en av bilarna som KTH ställde upp med i våras.

– Det var väldigt kul att ha möjlighet att experimentera dygnet runt. Och att se vad man möter för problem när man löser uppgifter i verkligheten och inte bara i ett anteckningsblock, säger han.

Johan Schagerström, också han student i mekatronik, körde elbilen ELBA i tävlingen 2013.

– Den var ganska obekväm, men väldigt spännande att få köra. Man har ju byggt hela systemet själv, så om något går sönder vet man precis vad det är, säger han.

...till lätt och effektiv bil

För att få fram en bränslesnål bil måste man jobba med att minska bilens vikt, rullmotstånd och luftmotstånd.

– Vi behöver också ha en motor som är effektiv och använder den mesta av elen till att skapa mekanisk energi – så att hjulet roterar, säger Mikael Hellgren.

Tanken med projektet är både att hitta nya smarta lösningar och att studenterna ska lära sig tekniken. Enligt Peter Georén, som är föreståndare för KTH Transport labs, kan det som görs i utbildningsprojektet överföras till forskning och industri.

– Komponenter som finns där, att man för samman olika kunskaper inom kemi, maskin, teknik,  produktutveckling, tjänster och informationsteknik. Allt det kan man överföra till en större skala och då kan vi lösa större problem för framtidens trafik, säger han.

Från Ystad till Haparanda

Bilarna de tar fram går dock inte att köra i vanlig trafik. Mikael Hellgren tycker att det är en utmaning för framtiden att bygga lätta bilar som också är krocksäkra, eftersom vi behöver lättare bilar för att göra av med mindre energi.

– Jag tror att man kan halvera dagens förbrukning utan problem. Och inom tio år kan vi köpa bilar som väger tre-fyrahundra kilo, säger han.

Hur snål kan en bil då bli? KTH:s lag körde 175 kilometer på en kilowattimme i tävlingen 2013. Det motsvarar nästan 160 mil på en liter bensin. Då är det bara åtta mil kvar för att kunna ta sig genom hela Sverige, från Ystad till Haparanda. Längst i tävlingen kom en elbil med solceller. Den körde en sträcka motsvarande över tusen mil på en liter bensin.

– Kör man batteribilar kan man ha laddstationer med solceller och behöver inte använda fossila bränslen. Och är fordonet tillräckligt energisnålt kanske man kan klara sig på det som solen ger, säger Mikael Hellgren.

Se mer av de bränslesnåla bilarna ikväll i Vetenskapens Värld 20:00 i SVT2.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.