Scott Atran har ägnat sitt liv åt att studera självmordsbombare och militanta jihadister, från Israel-Palestina-konflikten till al-Qaidas framväxt – och nu IS. När SVT möter Atran har han nyss kommit hem från fältstudier vid fronten mellan IS och kurdiska styrkor i norra Irak.

– Jag har intervjuat IS-fångar och kurdiska soldater. Oftast avrättas fångarna, men jag fick chansen att prata med några av dem, berättar Atran.

Flest utländska krigare sen andra världskriget

Atran är socialantropolog. Få forskare har arbetat lika systematiskt på fält, med djupintervjuer och psykologiska experiment för försöka förstå drivkrafterna bakom den militanta jihadismen och de mekanismer som möjliggör både grymma våldshandlingar och villighet att offra livet.

Även om forskare som Atran haft IS på sin radar betydligt längre än media och allmänhet så har vågen av IS-resenärer överrumplat.

– Det är fler utländska krigare som tagit sig till Syrien och Irak under dom senaste åren än till någon annan konflikt sedan andra världskriget. Fler än till det långa kriget i Afghanistan. Därför kan det här tyvärr leda till problem under decennier framöver. Nånstans kommer de här krigarna att ta vägen, också om IS till slut besegras, säger Atran.

Enligt det brittiska forskningscentret ICSR har drygt 20.000 personer tagit sig till Syrien och Irak för att strida för IS och andra jihadistgrupper. Men den egentliga siffran är enligt Atran förmodligen högre, kanske 30-40.000. De flesta kommer från Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien. Men över 4.000 är europeiska medborgare. Och räknat per invånare toppar Belgien, Danmark och Sverige listan i Europa.

Vad är det som fått tusentals unga européer att lämna en tillvaro i relativ trygghet och välstånd, för att delta i ett blodigt krig i religionens namn?

Religiös bakgrund omvänd faktor

Frågan är komplex och fenomenet färskt. Gedigna statistiska data är en bristvara och det finns få systematiska forskningsstudier att luta sig emot. Men det finns nycklar som kan ge förklaringar – både i det forskningsmaterial som finns och från tidigare studier av al-Qaida och andra jihadistgrupper.

– När vi började studera den militanta jihadismen upptäckte vi ganska snabbt ett antal saker som kullkastar några vanliga myter. Det fanns ingen omfattande rekrytering, inga terrorceller, ingen hjärntvätt, berättar Atran.

Så jihadisterna är inte uppfostrade i koranskolor?

– Nej, nej. Tvärtom. Religiös skolning och djupare religiös bakgrund har snarast visat sig vara en omvänd faktor, konstaterar Atran.

Jihadismen kan enligt Atran bäst beskrivas som en social rörelse, något som växer fram och formas underifrån.

Söker efter jihad

– I själva verket handlar det om en tämligen anarkistisk, ledarlös social rörelse. Att det skulle finnas en massa rekryterare därute som har en avgörande betydelse är i mångt och mycket en myt. Visst finns det personer som hjälper till och bistår. Men det vanliga är att folk kommer i kontakt med jihadismen genom en bekant eller någon släkting, menar Atran.

– Poängen är att det är de här människorna som söker efter jihad – inte tvärtom. Ofta handlar det om unga män i en sökande fas av sitt liv. Många med invandrarbakgrund eller med föräldrar från muslimska länder, utan egentliga rötter vare sig här eller i sina forna hemländer. De upptäcker jihadismen i dryga 20-årsåldern, och det blir som en slags personlig frälsning för dem. Det finns något hos dem och i dagens Europa som skapar det här sökandet.                     

En relativt stor andel av IS-resenärerna – inte minst i Sverige – tycks komma från områden präglade av arbetslöshet och segregation. Knackig skolgång, låg inkomst och ibland också kriminalitet är ingen ovanlig bakgrund. Men det finns också exempel på motsatsen.

– Du hittar alla möjliga slags människor. Det finns helt klart en stor andel marginaliserade människor och småkriminella. Men det finns också dom som har det ganska bra, universitetsstudenter och välutbildade, säger Atran.

Exkludering och utanförskap

Det som är gemensamt, som tycks återkomma som ett slags grundtema, är enligt Atran upplevelser av exkludering, utanförskap och rasism. Och det gäller inte bara de mest marginaliserade.

– Också bland universitetsstudenter och välutbildade finns en känsla av alienation. Dom upplever att dom inte passar in och upptäcker att samhället sätter upp gränser för dom som inte andra har, menar Atran.

Vad som i slutänden får en del att fastna för jihadismen är enligt Atran mycket individuellt. Det finns ett par nya, mindre studier som tycks peka på att en relativt stor andel av IS-resenärerna också har psykologiska problem. I grunden fungerar utanförskapet enligt forskarna som något som stöter bort, samtidigt som jihadismen fungerar som en slags magnet – en paketlösning som lockar med en ny identitet, upprättelse, äventyr och gemenskap.

– Jihadismen är som en magnet. Det är något som finns där ute som nu kan kanalisera en mängd olika erfarenheter som delas av en massa människor. Dessutom är IS betydligt verkligare än al-Qaida någonsin var. IS har land. De har arméer. De attraherar inte bara med kamratskap och tillhörighet, utan också med ära och äventyr. Det här handlar om unga människor som vill se något betydelsefullt med sina liv. Och IS säger: Du kan förändra världen. Du är en marginaliserad liten skit där du lever. Anslut dig till oss och förändra världen!

IS lockar med identitet och upprättelse

Mekanismerna är inte helt olika de som driver unga i utanförskap in i gängkriminalitet. I en del europeiska länder har jihadismen också fått fotfäste i gängkultur och fängelsemiljöer.

– Men det finns en avgörande skillnad mellan gäng och jihadism. Jihadismen har en moralisk avsikt och mening. Och därför är den betydligt mer slagkraftig, hävdar Atran.

Genom sitt användande av Internet och sociala medier har IS enligt forskarna revolutionerat förmågan att sprida sitt budskap om jihad. Instagram, Twitter, Facebook – och en lång rad andra kanaler – har fyllts av ett ständigt brus från den blodiga konfliktzonen, sympatisörer och ideologiska påhejare från hela världen. IS välproducerade, actionfilmsliknande propaganda riktar sig direkt till västvärldens unga muslimer – och produceras och formas troligen också av unga västerländska IS-resenärer.

Kalifatet avgörande

Men det som enligt Atran framför allt skiljer IS från al-Qaida och tidigare jihadistgrupper är rörelsens utropande av ett kalifat – ett tänkt sunnimuslimskt imperium, byggt på rörelsens extrema – och enligt många förvrängda – tolkning av islam. För al-Qaida var kalifatet en vag, framtid dröm. IS kontrollerar ett område med miljontals invånare i Syrien och Irak och har också utropat delar av kalifatet i andra länder.

– Som jag ser det är kalifatet den mest betydelsefulla geopolitiska händelsen sen andra världskriget. Men här i väst uppfattades det i början som ett skämt. Och idag tror en del att det håller på att tryckas tillbaka. Min uppfattning är en annan. Det här är något verkligt. Det är relativt framgångsrikt. Och det spelar på en tusen år lång historia, säger Atran.

Drömmen om kalifatet närs enligt Atran av ett långvarigt missnöje i den muslimska världen – med alltifrån regimerna och utländskt inflytande till arbetslöshet och bleka framtidsutsikter. Och det är det enorma lidandet i Syrien och Irak som enligt Atran till slut gjort IS framgångsrika.

Utländska krigare mest fanatiska

IS föddes i Irak efter USA:s invasion, som en slags blandning av al-Qaida och före detta officerare till den störtade diktatorn Saddam Hussein. Rörelsen fick enligt många bedömare fotfäste genom den nya, shiamuslimskt dominerade regeringens hårdhänta behandling av landets sunnimuslimer – och därefter i inbördeskrigets Syrien, med det massiva våld som följt, inte minst från regimens sida.

– De lokala IS-krigarna skiljer sig på flera sätt från de ditresta. De är inte lika fanatiska. Ofta handlar det om fattig lokalbefolkning. De berättelser vi tagit del av har beskrivit ett formidabelt helvete. Svält, förnedring, förföljelse. Och i det här kaoset träder IS fram och säger: ”Vet ni varför det här händer? Jo, det händer på grund av hundra år av pådyvlade system utifrån. Först kom britterna och fransmännen. Sen ryssarna och amerikanerna. Kommunism, kapitalism, nationalism. Saddam Hussein försökte bara härma det där. Allt har misslyckats. Och vet ni varför? Jo, för dom är inte någon av oss.”

IS strategi – att växa i kaos

IS framgångsstrategi har enligt Atran handlar om att erbjuda stabilitet i kaos.

– Om du läser IS bibel, The Management of Savagery, som skrevs när IS fortfarande var al-Qaida i Irak, så beskrivs hela den här processen. Hur man ska växa ur kaos, vilka strategier man ska använda, hur man ska värva dom unga, hur man ska locka utländska krigare. Det är nästan som att läsa Mein Kampf. Men ingen läser den – förutom dom själva. De är extremt målmedvetna. Och de har ett mycket övertygande ramverk att utgå ifrån.

Enligt många forskare är det just IS ambition att förverkliga sin idé om ett kalifat här och nu som är orsaken till rörelsens våldsamhet. IS beskrivs som en apokalyptisk, millenarisk rörelse – en klassificering man delar med nazismen. Detta eftersom våldet, döden och apokalypsen utgör en central del för att förverkliga det framtida lyckoriket.

Apokalyptisk rörelse

I rörelsens tidning Dabiq hävdar IS att historiens renande slutstrid nu inletts mellan dom rättrogna och alla andra – från västlänningar till alla avvikande muslimer – inte minst shiamuslimer. Tidningens namn kommer från en liten stad i nordöstra Syrien som heter Dabiq – staden där domedagsstriden med hänvisning till skrifterna skall stå.

Men vad är det egentligen som gör att man kan gå från en mer eller mindre icke-troende tillvaro i en europeisk förort till en fanatisk, blind tro på allt det här – och faktiskt också agera därefter i ett blodigt krig?

Enligt Atrans forskning handlar det inte om rationella överväganden, utan en moralisk övertygelse att man gör det rätta. IS militanta jihadism för kalifatet är enligt Atran ett exempel på heliga värderingar. Heliga värderingar handlar inte nödvändigtvis om religion, utan saker människor är beredda att ta strid för in i det sista, till synes utan rationell prislapp – vare sig det handlar om fosterlandet, djurrättsaktivism eller något så basalt som sina egna barn.

Sektliknande mekanismer bakom våldet

– Du gör saker eftersom du tror att du måste, du känner dig moraliskt förpliktigad att göra dom. Det har att göra med vem du är, vem du känner att du är.

Till detta läggs enligt Atran ytterligare en mekanism. Även om dom flesta IS-resenärer från början inte varit särskilt religiösa så dras dom in en sektliknande miljö där den egna gruppen och dess mission blir allt.

– Vi kallar fenomenet fusion eller sammansmältning. Inte heller det är unikt för IS utan förekommer i en mängd olika grupperingar och sammanhang. Det handlar om att du ger upp dig själv till förmån för gruppen, det här gänget av kamrater, band of brothers, och gör dom inte bara till din familj utan till det enda som betyder något i livet.

Det är dom här två mekanismerna som enligt Atran är en av förklaringarna till anhängarnas villighet både offra sig själva och begå grymma våldshandlingar.

– Det vi kan visa är att när du har båda två fenomenen, när du har en sammansmält grupp med heliga värderingar, när gruppen inte existerar för sig själv utan för de värderingar som definierar gruppen, det är då det blir som mest potent. Och det är då folk är beredda att göra verkligt extrema saker...

Vetenskapens värld den 2 november, kl 20.00 i SVT2, handlar om forskningen kring IS och IS-resenärerna.