– När Trump för några månader sedan vann presidentvalet fanns det förhoppningar om att han skulle omge sig med erfarna och duktiga ministrar och rådgivare i den nya administrationen. Nu omges han, med några undantag, av vetenskapskritiker och klimatskeptiker, som förstärker hans oansvariga, kortsiktiga och ovetenskapliga syn på utvecklingen i USA. Det finns starka skäl att vara orolig nu, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Minskade anslag
Johan Rockström tänker bland annat på Mike Pompeo, den nya underrättelsechefen för CIA, och Scott Pruitt, Chef för EPA, den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket. Pompeo och Pruitt har tidigare gjort klimatskeptiska uttalanden. Klimatforskare befarar att anslag till klimatforskning nu kommer att minska.
– Jag pratade häromdagen med NASA:s vetenskapliga chef Ellen Stofan som var genuint oroad över att man kommer se kortsiktiga beslut om storskaliga nedskärningar för finansiering av vetenskap, framför allt när det gäller klimat och globala frågor. Det är djupt oroväckande, säger han.
Vita huset sköter kommunikationen
Nu har Trump gett order om att viktig kommunikation till departementet för mark och naturresurser först ska gå genom Vita huset. Inkommande korrespondens från till exempel miljöorganisationer kommer att kontrolleras innan förvaltningarna får svara, enligt ett internt dokument som nyhetsbyrån AFP tagit del av.
Man vill också begränsa vad anställda på EPA och jordbruksdepartementet skriver på sociala medier och hur de talar med journalister.
Självförsörjande
Trumpadministrationen vill att USA ska bli självförsörjande i energifrågan. För att lyckas ska kol och naturgasindustri avregleras för att på sätt kunna avsäga sig beroendet av importerade bränslen. Det ska gynna inhemska företag och ge nya jobb. Obamas tidigare klimathandlingsplan samt Clean Water Rule beskrivs i en ny energiplan på Vita husets hemsida som onödiga och skadliga för USA.
Johan Rockström säger att det trots allt kan komma något positivt med Trumps nya miljöpolitik.
– Förhoppningsvis leder den till en ännu kraftigare och konstruktiv mobilisering av det globala vetenskapssamhället.
Ett steg bakåt
Gunilla Reischl är forskare vid Utrikespolitiska institutet och studerar internationella samarbeten, där miljö och säkerhetsfrågor är centrala. Hon tror att det kommer bli rörigt i den internationella politiken framöver.
– Många stora internationella frågor omgärdas nu av osäkerheter. Trump har tidigare sagt att han ska riva upp Parisavtalet men det finns institutionella mekanismer som gör att det inte är helt enkelt att dra sig ur.
Gunilla Reischl tycker att Trumps inställning till klimatfrågan är otroligt problematisk och ett steg bakåt.
– Jag hoppades att vi lämnat ifrågasättandet av vetenskapen för att i stället ha fullt fokus på hur man ska hantera klimatriskerna. Klimatskepticismen kan nu plockas upp av andra länder eller aktörer med politiska syften. Vi har redan sett hur högerpopulistiska partier i Europa gör klimatskepticismen till en del av sin politik, säger hon.
Bekymrade kollegor
Björn-Ola Linnér, är professor vid centrum för miljöpolitisk forskning vid Linköpings universitet. Han är liksom Johan Rockström orolig för att anslagen till klimatforskning kommer minska.
– Mina amerikanska kollegor är nervösa och bekymrade för vad som kommer att hända med den myndighetsforskning som sker hos NOAA, USA:s motsvarighet till SMHI, där Trump hotat att dra in klimatforskningen. Men det finns också privata finansierade forskningsprojekt där anslagen kan minska vilket försvagar klimatforskningen globalt, säger han.
Manipulation av klimatet
Björn-Ola Linnér tror det är möjligt att Trump i framtiden kommer ändra inställning i klimatfrågan. Han tycker inte Trump verkar ideologiskt övertygad.
– Jag tror att han om något år i stället kommer föreslå en teknisk manipulation av klimatet, och försöka blockera solinstrålning eller ta bort koldioxid ur luften. Då kan han säga att han fortfarande stödjer kolindustrin, men samtidigt verka miljömedveten.