Under graviditeten förs en mängd antikroppar över från mamman, via moderkakan, till fostret. Det är en nödvändig förberedelse för den första tiden utanför mammans kropp då bebisen möts av en våg av nya bakterier och virus.

När barnet väl är fött förser bröstmjölken det till en början med viktiga antikroppar.

Men nu kommer en ny studie på möss som visar att även mammans tarmflora påverkar utvecklingen av barnets immunförsvar – långt innan barnet ens är fött.

– Förut har man alltid trott att det startar när barnet får i sig egna bakterier men den här studien visar att det kan starta långt tidigare. Det är otroligt spännande, säger Lars Engstrand, professor inom mikrobiologi vid Karolinska institutet.

Möss fick bakterie-cocktail

För att kunna studera hur mammans bakterieflorapåverkade fostret under graviditeten använde forskarna sig av bakteriefria möss som fötts upp i sterila miljöer. Mössen som väntade ungar fick sedan antingen en cocktail med speciellt framtagna bakterier eller endast vanlig föda.

De bakterier som mössen fick i sig var förprogrammerade för att bara stanna kvar i mag- tarmkanal endast under graviditeten.

Det visade sig att de ungar som fötts av musmammor som matats med bakterier under graviditeten hade ett bättre utvecklat immunförsvar jämfört med kontrollgruppen.

Enligt forskarna tar sig rester av mammans magbakterier in till fostret via de antikroppar som normalt sätt transporteras in till barnet.  Bakteriepartiklarna gör att fostrets immunförsvar triggas igång och utvecklas redan under graviditeten.

Möjlighet att påverka

Hur våra magbakterier påverkar vår hälsa är ett forskningsområde som växer sig allt större. En rad forskningsartiklar har på senare tid kopplats samman våra magbakterier med olika sjukdomar, däribland diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Lars Engstrand har själv inte deltagit i den aktuella studien men har länge studerat vårt mikrobioms betydelse för vår hälsa.

– Förr skakade vi kanske på huvudet när tarmfloran föreslogs ha betydelse. Men nu har man insett att den faktiskt är viktig. Ett exempel är inom cancervården där man har sett att det verkar som om tarmfloran har betydelse för hur väl behandlingen ska ta, säger Lars Engstrand.

Även om den aktuella studien har gjorts på möss och det krävs ytterliga forskning innan vi kan säga med säkerhet att det fungerar på samma sätt i oss människor så ska inte tarmflorans betydelse underskattas, det menar Lars Engstrand.

– Det finns mycket man kan göra för att påverka tarmfloran. Vi vet att antibiotikabehandlingar stör tarmfloran och att allmän livsstil och dieten har en viktig roll. Dessutom kanske man kan ersätta en dålig tarmflora med en bättre. Man kan nästan se det lite som ett miljötänk fast i vår kropp, säger Lars Engstrand.