När den fruktade lungsjukdomen SARS spreds över världen i början av 2000-talet blev en del människor väldigt sjuka, andra inte alls. Man såg också att vissa människor var extremt smittsamma medan andra inte smittade någonting. Ny forskning vid Stanford University i Kalifornien är nu gåtan bakom de så kallade superspridarna på spåren.
Superspridare är djur eller människor som blir smittade av bakterier eller virus, men som inte blir sjuka. Däremot sprider de smittan vidare till väldigt många fler i sin omgivning än en vanlig person skulle ha gjort. Forskarna tror att det beror på att superspridarna har en viss typ av gener som gör att inte blir lika sjuka av de främmande bakterierna. De lever då längre och har större chans att sprida smittan vidare.
Superspridarmössen friska
Precis som hos oss människor så var en del av mössen i Stanfordforskarnas laboratorium superspridare. För att identifiera dem infekterade man alla mössen med en stor dos salmonella. 30 procent av mössen hade väldigt mycket bakterier kvar i avföringen men uppvisade inga som helst symptom på sjukdom. De var alltså toleranta mot den inflammation som de vanliga mössen drabbades av och var alltså superspridare.
Forskarna gav sedan alla mössen en kur med antibiotika som salmonellabakterierna var resistenta mot. Båda grupperna blev lite oroliga i magen men de vanliga mössen fick kraftiga inflammationer och blev väldigt sjuka. Superspridarmössen höll sig däremot helt friska.
Superspridare bakom flera stora epidemier
Många stora sjukdomsutbrott har fått sin spridning på grund av superspridare. Ofta brukar det följa mönstret 20/80, det vill säga att 20 procent av de smittade sprider 80 procent av bakterierna. Man tror till exempel att det är superspridare hos boskap som ligger bakom utbrott av salmonella och E.coli hos människor. Och att mänskliga superspridare har orsakat stora utbrott av mässling och tyfoidfeber.
Behandling mot kroniska tarmsjukdomar
Forskarnas upptäckt kan föra oss närmare en behandling av olika kroniska tarmsjukdomar. Jonas Hedlund är överläkare och jobbar dagligen med infektionssjukdomar. Han tycker att den nya studien är väldigt spännande.
– Det här är väldigt intressant forskning. Nu har vi fått en större förtåelse för den här toleransen. Och om det här går att översätta till människan kan det hjälpa oss att utveckla nya behandlingar för inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit, säger han.