”Saltlarmen är överdrivna”

Uppdaterad
Publicerad

Svenskarna ska mer än halvera intaget av salt, enligt rekommendationer som är på väg. Men nu kritiseras larmrapporterna om salt av forskare.

I förra veckan gick Världshälsoorganisationen ut med ett råd som i praktiken betyder ett halverat saltintag för svenskarna. Och igår presenterades nya amerikanska beräkningar på hur många liv som skulle kunna räddas i USA, om saltintaget minskade.

”Hundratusentals liv på spel”

”Genom att minska saltintaget kan vi spara hundratusentals amerikanska liv under nästa årtionde”, skriver amerikanska forskarna i en ny studie.

Även det svenska livsmedelsverket rekommenderar svenskarna att halvera intaget av salt, från dagens 10 gram om dagen, 5-6 gram om dagen.

SVT har även tagit del av de kostråd som de nordiska länderna ska enas om under 2013, och där planerar man att föreslå ett ännu lägre saltintag, 3-5 gram om dagen. Det innebär alltså mer än en halvering av dagens intag. Ett mål som är mycket svårt att nå för vanligt folk, inte minst eftersom 75 procent av saltet vi får i oss finns i maten redan när vi köper den.

Omstritt samband

Tanken hos forskarna som larmar om saltet är att saltet medverkar till högt blodtryck, som i sin tur leder till hjärtinfarkter och stroke. Men detta samband är vetenskapligt omstritt.

Så är salt verkligen så farligt? Faktum är att frågan är omstridd bland forskare. Och en av Sveriges främsta njurforskare hör till dem som dömer ut larmen om att salt generellt skulle vara farligt

”Överdrivna rekommendationer”

– Jag tror att de här rekommendationerna är klart överdrivna, för de flesta människor, säger Anders Alvestrand, njurforskare och professor vid Karolinska institutet och fortsätter:

–  Det finns grupper av individer som är känsliga för salt, det är små spädbarn, patienter med nedsatt njurfunktion och klart överviktiga.

Men att saltintaget skulle vara ett problem för svenskarna i allmänhet, det har inget vetenskapligt stöd, menar Anders Alvestrand.

– Vetenskapligt har man inte kunnat påvisa något samband mellan den här typen av sjukdomar och saltintag hos personer som är normalviktiga och utan nedsatt njurfunktion.

Kroppen jobbar dygnet runt med att upprätthålla saltbalansen. Dricker du en liter vatten så blir det för låg saltprocent, och njuren ser till att vattnet kissas ut.

– Det där kan du prova själv. Prova att dricka en liter rent vatten utan att äta någonting till. Inom två timmar kommer vattnet att ha utsöndrats till urinblåsan. Så gör kroppen för att upprätthålla rätt saltbalans, säger Anders Alvestrand.

Saltet kissas ut

Äter du i stället rejält saltad mat så ser kroppen till att avsalta sig. En av njurens viktigaste uppgifter i kroppen är att reglera saltbalansen och se till att överflödigt salt utsöndras ur blodet och kissas ut.

– Kroppen håller reda på saltbalansen, men för att det extra saltet ska utsöndras så krävs en liten blodtryckshöjning. Men för de allra flesta människor är den blodtryckshöjningen extremt liten, och därför inget problem, säger Anders Alvestrand.

– När det gäller risken för stroke och hjärtinfarkter så kan jag inte förstå annat än att de här rekommendationerna är ganska dåligt underbyggda.

Däremot bör vissa riskgrupper äta mindre salt: små barn, kraftigt överviktiga och personer med skador på sina njurar bör vara försiktiga med saltet. Anders Alvestrand menar också att forskningen som görs i USA på det här området ibland kan vara missvisande eftersom USA har en klart större andel kraftigt överviktiga i befolkningen.

”Fokusera på det som verkligen ger effekt”

Anders Alvestrand tror också att kostråden om salt till och med ställer till problem för folkhälsan på ett visst sätt.

– Vi orkar bara med att ta till oss en del råd och omsätta dem i praktiken. Och då är det som kan ge effekt på de här sjukdomarna i stället att folk äter mer frukt och grönsaker och motionerar.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.