Forskarna utsatte havande mushonor för ettsvampmedlet vinklozolin. Ämnet är idag förbjudet i EU eftersom det ärhormonstörande, men används trots att detta fortfarande på många håll ivärlden.
De ungar som honorna födde fick i sin turavkomma, och denna tredje generation studerade forskarna närmare med hjälp aven rad beteendetester. Resultaten visade att de möss vars förfäder utsatts förvinklozolin var mer oroliga, känsligare för stress och hade högre aktivitet ide delar av hjärnan som hanterar stress jämfört med de möss vars förfäder inteutsatts för ämnet.
– Vi befinner oss i den tredjemänniskogenerationen sedan kemikalierevolutionen, när människor började exponerasför den här typen av gifter, säger David Crews, en av forskarna bakom artikelnsom publiceras i tidskriften PNAS.
– Vårt experiment är en djur-modell av just ensådan förändring.
Intebara generna förs vidare
Det vinklozolinet gör är att det går in ochpåverkar aktiviteten, uttrycket, i vissa gener. Själva förändringen liggeralltså inte i genomet, som går i arv från en generation till nästa, utan i huraktiva de olika generna är.
Vetenskapen om hur sådana här förändringar igenuttryck uppkommer och om de kan föras över från en generation till nästakallas epigenetik, och forskarna bakom studien har i tidigare försök visat attjust vinklozolin kan ha epigenetiska effekter på möss, även mellangenerationer.
Skullekunna förklara psykisk ohälsa
Men nu kan man alltså också koppla de härförändringarna i genuttryck till en konkret skillnad i hur mössens hjärnorfungerar.
– Vi visste inte att en sådan sak som responspå stress kunde styras av vad tidigare generationer utsatts för i sin miljö. Menhur bra vi fungerar socialt eller hur vi hanterar stress och oro skulle kunnabero lika mycket på ett epigenetiskt arv som på personliga händelser under vår uppväxt,säger Michael Skinner, professor i biokemi och huvudförfattare till studien.
Enligt forskarna skulle detta, att dekemikalier som vi människor exponerats för sedan den moderna kemins genombrottlett till epigenetiska förändringar, kunna vara en del av förklaringen tillvarför psykisk sjukdom ökat under de senaste decennierna.
– Det är ingen tvekan om att vi sett enfaktisk ökning av psykiska problem, säger David Crews.
– Det handlar om något mer än att vi blivitbättre på att diagnostisera. Frågan är då varför vi ser en ökning. Är det föratt vi lever i en allt mer stressig värld, eller för att vi lever i en allt merstressig värld och reagerar på ett annorlunda sätt för att vi blivit exponeradeför kemikalier? Jag tror på det senare.