Smart kråka briljerar med verktyg

Uppdaterad
Publicerad

Den kaledoniska kråkan slog världen med häpnad när den för ett par år sedan visade att den kunde använda ett redskap för att manipulera ett annat för att få mat. Nu visar kråkan att dess förmåga är mer avancerad än så.

Få djurarter kan använda redskap. Ännu förre arter klarar av att bruka flera redskap samtidigt, det ena för att manipulera det andra. För att klara av det krävs inte bara att djuret klarar av att hålla i redskapet i fråga, det måste också kunna räkna ut hur det ska gå tillväga. Länge ansågs bara människa och schimpans besitta denna typ av problemlösningsförmåga.

Avancerad redskapshantering

Så kom en fågel och ställde antagandet på ända. I augusti 2007 publicerade vetenskapstidskriften Current Biology resultat från en studie som visade att den kaledoniska kråkan (Corvus moneduloides) från ön Nya Kaledonien öster om Australien, kunde visa prov på tämligen avancerad redskapshantering.

Vilda infångade fåglar förstod, utan föregående experimenterande, att de kunde använda en kort pinne för att få tag i en längre pinne som i sin tur kunde användas för att peta fram en godbit som forskarna hade placerat långt in i en gallerförsedd låda.

Och kråkan kan bättre än så. I en ny studie publicerad i Proceedings of the Royal Society B visar kråkorna att de kan använda redskap i tre led för att nå den åtråvärda födan. Fåglarna hissade först upp en kort pinne genom att dra i ett snöre, sedan använde de den för att lirka fram en längre pinne ur en låda med galler och med hjälp av denna långa pinne petade fåglarna slutligen fram den svårtillgängliga maten.

Högre tänkande

Forskaren Alex Taylor, som ligger bakom de båda experimentserierna, är förvissad om att fåglarna visar prov på förmåga till högre tänkande trots sin blygsamma hjärnvolym. Kritiker invände 2007 att inga andra kråkfåglar, såvitt känt, har utvecklat samma förmåga.

Dessutom kanske kråkorna, som är vana vid att peta fram föda ur trädstammar, har lärt sig att associera pinnar med mat, vilket gör att resultaten speglar detta snarare än att fågeln har problemlösningskapacitet?

Till den senaste studien hade Alex Taylor med kollegor tränat sju vilda infångade kråkor att förknippa korta pinnar med ineffektivitet. Ändå klarade fåglarna av uppgiften, vilket stärker hypotesen om att fåglarna kan tänka i den bemärkelsen.

Sara Rörbecker/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.