Tänk dig att du har en solpanel på ditt hustak som kan omvandla energin i solstrålarna och på något sätt spara den i källaren. Då hade du kunnat driva ditt hus på egenproducerad solel – dygnet runt, även när solen inte skiner.
Det här låter kanske som en utopi, men faktum är att det inom en snar framtid kan bli verklighet, för forskare runt om i världen försöker nu att göra just det. Några som är särskilt framgångsrika på det här området är en svensk-kinesisk forskargrupp på KTH i Stockholm.
Härmar naturen
Det som de har lyckats med är att härma det sättet som växterna i naturen omvandlar solenergi till lagringsbar kemisk energi. Växterna använder solljuset för att klyva vattenmolekyler, och det gör KTH-forskarna också.
Resultatet blir dels vanlig syrgas – men också energirika molekyler som kan användas för sin energi senare. I naturen blir det komplicerade stora molekyler, men i forskarnas variant så blir det till vätgas.
Effektivare än någonsin
Det här är visserligen något som har gjorts förut, men man har aldrig tidigare lyckats få fram tillräckligt stora mängder för att det ska vara lönsamt. Förrän nu.
– Det som den här forskargruppen har varit så lyckosamma med är att göra processen mycket snabbare och effektivare, säger Lars Kloo, som är chef på kemiinstitutionen på KTH och som överser solenergiforskningen.
Faktum är att forskarna har satt världsrekord i snabbhet på den här typen av kemisk reaktion, och har faktiskt nått upp i samma hastigheter som växterna gör i naturen med sin fotosyntes.
”Kan användas inom tio år”
Det finns så klart en del saker att reda ut innan den här tekniken kan användas i stor skala. Men vi behöver inte vänta allt för länge, åtminstone om man ska tro forskarna själva.
– Jag tror att vi kan börja använda det här inom tio år, det är inte alls en omöjlig gissning, säger Licheng Sun, forskaren som leder forskningsprojektet.
Nästa steg är att göra kemin bakom lagringen av solenergin stabilare, och att utveckla en apparat som håller i längden, så att den också kan börja användas utanför labbet – till exempel i ditt eller mitt hus.
Mer om forskningen
Om man vill att solljus ska kunna klyva vatten och bilda syre och energirik vätgas så måste det till kemiska ämnen som hjälper solljuset på traven.
Dessa kemiska hjälpredor kallas för katalysatorer, och det är såna som den svensk-kinesiska forskargruppen har framställt så framgångsrikt.
Deras katalysatorer har fått upp reaktionshastigheten till 300 kemiska utbyten per sekund. Motsvarande reaktion i naturens fotosyntes ligger på mellan 100 och 400 utbyten per sekund.