Vår stjärna solen sprudlar av aktivitet – dess supervarma inre skapar fusion av atomer som i sin tur får solen att lysa och skapar magnetiska strömmar som leder till stormande utbrott av het plasma på ytan.

Men precis som det mesta här i livet så går denna aktivitet upp och ner, astronomer räknar idag i cykler på kring elva år.

Ett avtagande maximum

Just nu är solaktiviteten högre än på ett årtionde, vilket bland annat visar sig i ett ökande antal solfläckar, som är områden på solen där den heta plasman förhindras att flöda fritt.

Men astronomer har nu observerat att flödestätheten i dessa solfläckar blir allt svagare – vilket i sin tur kan innebära att solen är på väg att lugna sig något – och att klimatet på jorden kan blir kallare framöver.

Överraskande observationer

Solfläckar fungerar som fönster i solytan och ger upplysningar om vad som sker inuti solen.

Astronomer i McMath-Pierce i Arizona har med världens största solteleskop undersökt magnetfälten i 3000 solfläckar under en tioårsperiod och upptäckt något överraskande.

I stället för att öka och minska i takt med solfläckscykeln, vilket varit att vänta, har flödestätheten i solfläckarna minskat år för år.

– Det innebär till slut att de magnetiska fläckarna inte kan skapa solfläckar, vilket i sin tur innebär att vi i framtiden kan komma till en punkt då vi inte har några solfläckar alls på solen, säger Matt Penn som leder solfläcksstudien och som använder sig av världens största solteleskop

Långvarigt solminimum

Det här tyder på att det, utöver den 11-åriga solfläckscykeln, finns andra, långsammare cykliska variationer. 

Idag kan vi vara på väg mot en utdragen period av låg aktivitet, ett långvarigt solminimum. Faktum är att vi har varit med om det förut.

Tack vare historiska data vet vi att det under en 70-årsperiod i mitten av 1500-talet nästan inte syntes till några solfläckar.

– Under den tiden finns vissa bevis för att klimatet på jorden faktiskt förändrades. Om vi närmare oss en liknande period idag, kommer det bli mycket intressant att se om klimatet kommer ändra sig igen, säger Matt Penn.

Under det så kallade Maunderminimet, när det knappt fanns några solfläckar på solen, så drabbades också Europa och Nordamerika av riktigt kalla vintrar. Bland annat så frös Themsen i London till is. Perioden kallas för lilla istiden.

Svensk forskare kritisk

Så frågan är om vi är på väg mot en ny istid?

– Jag har inte börjat köpa extra vinterkläder än om man säger så, säger Mats André, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.

Enligt Mats Andrén är det fortfarande oklart hur solens elvaåriga cykel verkligen fungerar, och än mindre om en eventuell längre cykel av aktivitet verkligen hänger ihop med klimatförändringar på jorden.

Idag pågår en het debatt om huruvida solens aktivitet just hänger ihop med förändringar i klimatet:

– Klimatmodellerna är inte färdiga än i alla fall, det är ett ofarligt uttalande, säger Mats André.

Se programmet Det våras för solen på måndag 20 januari kl 20.00 i SVT2