Skatten var från början en del av en större plan för att minska barns övervikt, men enligt tidningen The Times är läskskatten ett av få förslag som överlevt efter att premiärminister Theresa May insisterat på att den brittiska ekonomin måste prioriteras.

Enligt regeringen är nästan en tredjedel av brittiska barn mellan två och femton år överviktiga och hälsodepartementet menar att sockerstinna drycker är den största sockerkällan för barn.

Beskattningen planeras träda i kraft först 2018, så att läskproducenter får chansen att hinna ändra innehållet i sina produkter.

Mexiko först ut

En liknande skatt på läsk har funnits i Mexiko sedan 2014, men det är ännu för tidigt att säga hur den påverkat folkhälsan i landet. Vissa studier pekar dock på en minskad läskförsäljning och ett ökat vattendrickande bland mexikanerna.

Även Sydafrika, som brottas med stora problem med sjuklig fetma, kommer att införa en skatt på sockersötade drycker som läsk och juice. Skatten kommer att ligga på 20 procent och börja gälla från 1 april 2017.

Amerikaner hakar på

Även den amerikanska staden Philadelphia kommer att införa en skatt på läskedrycker. I somras klubbade fullmäktige en 1,5-procentig skatt på läsk från och med årsskiftet.

Staden blir därmed den andra i landet, och den första stora staden, att införa den här typen av skatt. Berkeley i Kalifornien var först ut och införde en läskskatt redan 2014.

”Läskskatt en bra idé”

I dag lyfter allt fler forskare upp skatt på sockersötad kalorität dryck som en god idé. Exempelvis presenterade världshälsoorganisationen WHO nyligen en lång genomgång av orsakerna till – och lösningarna på – världens barnfetmaepidemi.

Just skatt på sockersötad dryck var en av åtgärderna som krävdes enligt WHO:s expertpanel. 

I dag vet man att det finns ett klart samband mellan intag av sockersötad dryck och fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

I gruppen sockersötad dryck ingår bland annat läsk, juice, energidryck och så kallat ”vitaminvatten”.