För många grödor är odlingen direkt beroende av pollinerande insekter. Det handlar främst om frukter, bär och grönsaker. Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst – en service som naturen utför spontant och som vi människor drar nytta av.

I fallet med pollinering så handlar det om att bin, humlor och andra pollinerande insekter bär med sig pollen mellan olika blommor, vilket gör att växtens blommor befruktas och kan utvecklas till en smarrig jordgubbe eller ett saftigt äpple. Insekterna i sig är mest intresserade av blommans nektar, och pollineringen är något som både växten och vi människor får på köpet.

Tio procent av världsproduktionen

Det är svårt att sätta ett ekonomiskt värde på den här servicen. Men 2009 utredde jordbruksverket de samhällsekonomiska konsekvenserna av massdöd av bin. I rapporten konstateras att en förlust av 40 procent av bisamhällena i Sverige skulle inbära uteblivna intäkter på mellan 200-300 miljoner kronor. I den siffran är både det ekonomiska värdet av honung och utebliven pollinering av grödor inräknade.

Ett konkret exempel på pollineringens betydelse är rapsodling, där skillnaden mellan bra och dålig pollinering kan innebära en skillnad i skörd på upp till 20 procent.

En fransk-tysk studie från 2009 gjorde uppskattningen att det globala värdet av pollineringen, i huvudsak från bin, uppgick till 153 miljarder Euro, eller 9,5 procent av det totala värdet av matproduktionen i världen.

Att bin, både tama och vilda, är på tillbakagång på många håll i världen kan också få konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det är nämligen inte bara våra grödor som är beroende av pollinering, även många vilda växter är beroende av insektspollinering för sin överlevnad. Förlusten av biologisk mångfald är dock svårare att sätta en prislapp på.

Olof af Wåhlberg

SVT Vetenskap