Super-partikeln upphittad

Uppdaterad
Publicerad

Fyrtio års jakt efter den gäckande ”Higgs partikel” tycks nu vara över.

Imorgon onsdag har forskningscentret CERN utanför Geneve kallat till presskonferens. Samtidigt har bloggosfären varit sprängfyllt av rykten i över en månad.

En upptäckt skulle bekräfta de Nobelpris-klassade förutsägelser som Peter Higgs och andra fysiker gjorde på 1960-talet. Higgs partikel är en avgörande byggsten i fysikernas teorier om materiens uppbyggnad, som bland annat förklarar varför flera av de övriga partiklarna har olika massor.

Triumf för partikelkrossen

En upptäckt innebär också den definitiva triumfen för CERN och den enorma partikelkross de byggt, designad just för att upptäcka Higgs partikel. Partikelkrossen, LHC, den stora kärnpartikelkollideraren, är ett mångmiljardprojekt som började skisseras redan på 1980-talet. Projektet är ett av fysikhistoriens allra största och har krönts av både förseningar, fördyringar och haverier.

Men de senaste åren har partikelkrossen fungerat allt bättre. I vintras rapporterade forskarna vid CERN att man tycktes se en skymt av Higgs partikel. Men det fanns ett par procents chans att det hela var ett statistiskt spratt – andra partiklar som betedde sig ungefär som en Higgs-partikel skulle kunna göra. I partikelfysikens värld är detta på tok för osäkert för att deklarera en upptäckt. Det som krävs är att risken för att det hela skall vara fejk bara är en på miljonen.

Träff i sista möjliga utrymmet

Samtidigt hade forskarna då genomsökt nästan alla olika massor som Higgs partikel enligt förutsägelserna skulle kunna ha. Det fanns bara ett enda litet ”massfönster” kvar, just där man tycktes se en möjlig liten skymt.

När forskarna kört vidare partikelkrossen under våren så har det därför varit under premissen att HIggs-gåtan under året kommer att få sin definitiva lösning. Antingen finns Higgs partikel inte alls. Den lilla skymten från i vintras har försvunnit – och 40 år av teoretisk fysik får kastas på sophögen. Eller så kommer den lilla skymten att förstärkas och gradvis cementeras till en regelrätt upptäckt.

Det första tillfället för forskarna att redovisa sina nya data är nu på onsdag, när en stor partikelfysikkonferens inleds i Australien. Den fråga som stötts och blötts är om man redan nu kommer att ha tillräckligt med data för att säkert kunna säga bu eller bä om Higgs partikel. De två stora forskargrupper som deltar i jakten vid CERN är belaggda med munkavle, men gissningsleken har pågått för fullt på bloggar och i fysikvärlden.

Rent statistiskt borde forskargrupperna nu ha data nog för att besvara frågan med en osäkerhet mindre än en på tiotusen. Det kan tyckas litet. Men det räcker formellt sett fortfarande inte för att deklarera någon upptäckt. Och de svenska forskare som SVT Vetenskap varit i kontakt med har också sagt att det inte kommer att annonseras någon regelrätt upptäckt nu på onsdag.

Chanden att det är fel: mindre än en på miljonen

Men statistik kan hanteras på olika sätt. Skulle de båda forskargruppernas data kombineras så skulle osäkerheten kunna reduceras till mindre än en på miljonen. Vilket skulle innebära en kassaskåpssäker upptäckt. Det är bland annat detta flera bloggare noterat – samtidigt som de hävdar att det verkligen är Higgs partikel som nu börjar växa fram allt säkrare i CERN-forskarnas data.

Och frågan är om inte bloggosfären kommer att få rätt. I varje fall har CERN bullat upp med en rejäl presskonferens i Geneve – utöver att man ska redovisa sina resultat på konferensen i Australien. Förmodligen har man insett att omvärlden inte kommer att bry sig så mycket om osäkerheten krympt till mindre än en på tiotusen eller en på miljonen. Om den lilla skymten av Higgs från i vintras har förstärkts och inte försvunnit så kommer de flesta ändå att betrakta Higgs-gåtan som löst.

Det ligger med andra ord en Higgs-upptäckt i luften. Frågan är hur kassaskåpssäker den är, när CERN väl släpper sina resultat på onsdag.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.