– Jag menar att Sverige befinner sig i en bubbla. De svenska hushållens skulder har vuxit till ohållbara nivåer jämfört med landets ekonomi.
Dirk Bezemer är expert på hur skulder och finanssektorn påverkar ekonomin som helhet och har under de senaste åren närstuderat skuld- och finanskrisen i en rad länder.
Sverige i en icke smickrande världstopp
– Sverige ligger i världstoppen när det gäller bostadslån och hushållens skuldsättning, tillsammans med länder som USA, Holland och Irland. I alla andra länder har det här lett till en skuldkris och sprucken bostadsbubbla. Sverige är det enda land där det här inte skett.
Holland, Bezemers eget land, är ett av de senaste i raden – och de första i den rikare delen av eurozonen – som nu drabbas av krisen. Holländarnas skuldsättning har varit den högsta i världen. Men nu har bostadspriserna börjat falla.
Enligt vissa beräkningar kommer hälften av alla holländska hushåll inom ett par år ha en skuldsättning som överstiger värdet på deras bostäder. Och tillsammans med växande arbetslöshet och ett allt kärvare ekonomiskt läge har den spruckna bostadsbubblan nu börjat leda till problem – med alltfler holländare som tvingas vända sig till skuldsanerare.
Riksbankschef Ingves också oroad
Riksbankschef Stefan Ingves och Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson håller med om att den svenska skuldsättningen oroar.
– Jag tycker att vi är på väg mot ett läge som inte är hållbart. Och vi behöver en ordentlig diskussion om vad som egentligen är en rimlig nivå, säger Ingves till SVT Vetenskap.
– Det är en utveckling som oroar. Vi har helt klart haft en skuldsättning som vuxit alltför snabbt, menar Hermansson.
Däremot pekar Ingves och Hermansson på att själva ökningstakten i skuldsättningen minskat under den senaste tiden, något som kan bero på att kraven för utlåning skärpts.
Bankchefen: ”rimlig skuldtakt”
Nordeas chefsekonom Annika Winsth understryker också att skulderna vuxit mindre snabbt på sistone. Winsth tycker inte att Sverige har en bostadsbubbla som riskerar att spricka inom kort.
– Skulderna har vuxit för mycket, det håller jag med om. Men idag tycker jag att vi har en rimlig ökningstakt, menar Winsth.
Men Dirk Bezemer håller inte med om att den svenska skuldsättningen är under kontroll. Till skillnad från Riksbanken och flertalet ekonomiska institutioner arbetar Bezemer med nya ekonomiska modeller som sätter fokus på hur skulder och bank- och finanssektorn påverkar ekonomin som helhet.
Banksektor och skulder bortglömda
– En av dom mest slående svagheterna med gängse ekonomiska modeller inför hela finanskrisen har varit att man antagit att skulder och hela bank- och finanssektorn inte spelar någon egentlig roll för ekonomin som helhet. Finanssektorn har betraktats som ett slags smörjmedel, som inte kan påverka negativt. I de flesta modellerna fanns därför varken finanssektorn eller den privata skuldsättningen med.
I samarbete med SVT Vetenskap har Bezemer använt sina modeller för att studera den svenska ekonomins utveckling sen 1990-talet.
Snabb förändring på bara 6-7 år
– Den bild som växer fram är av ett land där bostadspriserna och den privata skuldsättningen vuxit snabbt och där ni nu befinner er i världstoppen. Utvecklingen har inte varit lika extrem som i länder som USA. Men det som oroar är det som hänt dom senaste 6-7 åren.
Det som hänt parallellt med att skuldsättningen ökat är enligt Bezemer att mer och mer av lånepengarna gått till en växande finanssektor och att trissa upp bostadspriser, inte till den ”verkliga” ekonomin i bemärkelsen företag och konsumtion.
Lånepengar skapar bubblan när ekonomin inte växer
– Skulder i sig är inget problem. Skulder är en förutsättning för investeringar och ekonomisk tillväxt. Problemet uppstår när skuldsättningen växer snabbare än ekonomin och lånepengarna används för att pressa upp priset på bostäder och värdepapper, säger Bezemer.
Det är den här utvecklingen Bezemer menar sig se sen mitten av 00-talet. Mer och mer av lånepengarna har gått till finanssektorn och bostadsköp.
– Svensk tillväxt har blivit alltmer ”skulddriven”. Tillväxten har blivit mer och mer kopplad till växande kreditflöden till finanssektorn. Men med den skuldsättning Sverige har redan nu går det inte att på ett hållbart sätt bygga fortsatt tillväxt på att växa finanssektorn. Fortsätter Sverige på samma väg som nu så är risken enligt min mening stor att bubblan spricker.
Sommarreprisen av Vetenskapens värld den 15 juli handlar om just skuldkrisen och hur världens ekonomer kunde missa att den värsta kollapsen sen 30-talets depression var på väg. Programmet finns även i SVT Play.