Det finns vissa sjukdomar som helt och hålletorsakas av fel på en enda gen, som till exempel Huntingtons. De flestasjukdomar kan dock inte förklaras så enkelt, utan kan ha mer eller mindregenetiska förklaringar, och mer eller mindre livsstil- och miljöförklaringar.
I en ny omfattande studie som presenteras iden vetenskapliga tidskriften Science tror sig forskare nu ha hittat en nysorts förklaring till varför vi drabbas av stora folksjukdomar, som till exempel diabetes.
DNA merän bara gener
För att förstå resultaten av den nyaforskningen måste man först veta två saker:
För det första så är det bara en liten del avallt vårt DNA som är gener, och som bestämmer hur våra kroppar ska byggas upp.Resten är ännu till stor del oförklarat.
För det andra så måste de gener som finns icellerna sägas åt när det är dags att börja jobba. Någonting måste trycka på”på”-knappen, annars händer ingenting. Det som säger att det är dags att slå påmaskinen är små snuttar av det DNA som inte är gener.
Trasiga”på”-knappar
Det som den nya studien visar är att många sjukdomarinte behöver bero på att något har gått snett med själva generna. Det kan likagärna vara fel på genernas ”på”-knappar.
Ibland slås generna på när de inte ska, ochibland slås de inte på trots att de ska det. Och ibland slås de på bara litegrann. Dessa fel kan få förödande konsekvenser och i värsta fall leda tillsvåra sjukdomar, som diabetes, ms och astma.
Förklarartidigare forskning
Tidigare försök att kartlägga såna härsjukdomar har stött på patrull.
– Flera studier har pekat på att svaret inteligger i generna men ändå i vårt DNA, vilket verkade ologiskt, säger JohnStamatoyannopoulos, en av forskarna bakom studien.
– Men nu vet vi att man var på rätt spåreftersom förklaringen ligger i de delar av vårt DNA som säger åt generna när deska vara ”på” eller ”av”. Det vi har upptäckt öppnar upp ett helt nytt sätt attse på vilken roll som DNA har för olika sjukdomar.
”Nukrävs mer konkreta grepp på sjukdomarna”
Forskning på det här området är viktigt föratt kunna förstå orsakerna bakom de stora folksjukdomarna. Men ännu lär detdröja innan det kommer nya mediciner som kan hjälpa de sjuka.
– Den här studien förklarar en del av detkomplicerade system som bestämmer när gener ska slås på eller av. Men för attkunna göra något åt sjukdomarna måste man hitta sätt för mediciner att påverkanär generna slås på och av, säger Magnus Nordenskjöld, professor i kliniskgenetik vid Karolinska institutet.
– Och dit är det tyvärr en bit kvar, men vifår hoppas att det är där lösningen till att kunna bota sjukdomarna finns.