– Vi hoppas kunna göra den första transplantationen under våren. Fördelen med en avliden donator är att det blir en person mindre som utsätts för risker, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Efter flera lyckade livmodertransplantationer med levande donatorer planerar Mats Brännström och hans forskarlag att gå vidare med avlidna donatorer. De har fått etiskt tillstånd och därmed klartecken att genomföra ingreppen.
Svårare att utreda
Genom att överföra en livmoder från en avliden donator till mottagaren slipper man trycket som kan bli på en levande donator. Men generellt kan kvaliteten vara lite sämre på organ från avlidna donatorer och det kan vara svårt att utreda det lika noggrant som hos en levande donator.
– Men livmodern är ett tåligt organ och man hinner göra de viktigaste utredningarna. Cellförändringar och infektioner upptäcker man ofta redan vid uttagandet. I Sverige har vi dessutom ett bra system där vi kan ta fram data över patientens vård, säger Mats Brännström.
”Borde ha det i vår arsenal”
Mottagarna kommer i det här fallet att bli kvinnor som redan registrerats för forskargruppens studier, men där den tilltänkta levande donatorns livmoder inte visat sig vara lämplig. Mats Brännström bedömer att det handlar om fem eller sex kvinnor.
– Vi vet från tidigare forskning och Brasiliens framsteg att konceptet fungerar. Vi tycker att vi också borde ha det i vår arsenal, säger han.
Men innan forskargruppen inleder operationerna med avlidna donatorer ska fler operationer med robotassisterad teknik genomföras. Totalt är det fyra livmodertransplantationer kvar som ska genomföras med den nya tekniken.
Livmodertransplantation
I Sverige har forskningen kring livmodertransplantationer pågått sedan 1999. Forskningen har gjorts och görs också på många andra platser i världen.
De första försöken i Sverige gjordes på möss, och 2003 kunde man rapportera de första graviditeterna i världen med levande avkomma från mus. Därefter började man forska på får.
Den första transplantationen på människa i Sverige gjordes 2012. Flera kvinnor har efter det fått livmödrar transplanterade och ingreppet har med tiden effektiviserats. I dag är operationstiden för donatorn cirka tio timmar.
Efter transplantationerna har graviditetsförsök påbörjats med hjälp av IVF. I september 2014 föddes världens första barn till en kvinna med transplanterad livmoder. Efter det har flera barn fötts, både i Sverige och andra länder.
Kvinnorna måstes behandlas med avstötningshämmande läkemedel efter transplantationen. När kvinnan fött de barn hon önskat opereras livmodern bort igen. Den kan inte användas på nytt.
Hittills har totalt 13 barn i världen fötts efter livmodertransplantation. Åtta av dem har fötts i Sverige, två i USA, ett i Brasilien, ett i Serbien och ett i Indien.
Källa: Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet