I över ett år har Nasas landfarkost Curiosity letat efter förutsättningar för liv på Mars. Under tiden har det kommit mängder med rapporter ner till jorden. Men först nu verkar det som om den lilla rymdbilen verkligen är framme.
Fyndet av en urtida sjö i Galekratern är det starkaste beviset hittills för att det har funnits rätt förutsättningar för liv på planeten.
– Det är väldigt spännande. Det är första gången man har sammanställt så här mycket information från Mars och det är första gången man har hittat ett ställe där det verkligen finns förutsättning för liv, säger Anna Neubeck, forskare i geokemi vid Stockholms universitet.
I magen på Curiosity
Ett internationellt forskarlag från Nasas Mars science laboratory (MSL) har hittat sedimentära bergarter som avslöjar att sötvatten flödade på Mars för mer än tre miljarder år sen.
Forskarna har med hjälp av labbet inne i landfarkosten Curiositys mage gjort upprepade analyser av lera och jord från ett visst område i Galekratern.
I sina analyser fann forskarna de nyckelämnen som är en förutsättning för liv: kol, väte, syre, svavel, kväve och fosfor. Alla ämnena var också i en form tillgängliga för eventuella livsformer.
I ett över trettio kvadratkilometer stort område där sjön troligen låg på Mars är marken skiftad i sediment, på liknande sätt som våra havs och sjöbottnar på jorden.
Att det var just en sjö med sötvatten avslöjade bland annat förekomsten järn i formen magnetit som bara kan ha bildats i vatten med neutralt pH och tillräckligt låg salthalt, vilket också är en förutsättning för liv.
Leva på sten och luft
Den urtida sjön fanns troligen på Mars under flera årtusenden, kanske i hundratusentals år, vilket ytterligare stärker förutsättningen för liv i vattnet.
Men det var inga avancerade livsformer som fiskar som simmade runt i sjön, utan livet bestod då troligen av små encelliga organismer som levde på oorganiskt material. Det vill säga en livsform som kunde leva enbart på sten och luft.
Liknande mikroorganismer finns på jorden idag, i syrefattiga miljöer som på havsbottnar, eller djupt inne i grottor.
Så hur kan då den här sjön ha sett ut?
– Man tänker sig att det varit en ganska grund sjö som torkat ut, kanske flera gånger, men då kan det eventuella livet ha fortsatt i grundvattnet under sjön, säger Anna Neubeck.
Anna Neubeck håller för närvarande på att utveckla en särskild metod för att upptäcka liv på andra planeter, genom så kallade biomarkörer. Det går ut på att hitta olika former av ämnet Nickel som bara kan finnas om liv också funnits i ett område.
Var finns livet?
Landfarkosten Curiosity letar efter förutsättning för liv. När den europeiska rymdorganisationen ESA skickar upp sin landfarkost till Mars år 2018 hoppas Anna Neubeck att hennes metod ska vara färdig att användas för att verkligen hitta liv, inte bara förutsättningen för det.
Hon menar att upptäckten av den uråldriga sjön på Mars innebär att man nu vet var man ska börja leta:
– Nu har man gjort halva jobbet, nu behöver vi inte leta överallt, säger Anna Neubeck.
Anna Neuback betonar att den nya studien inte är en garanti för att liv har funnits på Mars:
– Men jag tycker det skulle vara väldigt roligt om det fanns liv, det är en hisnande känsla och en hoppfull tanke att vi kanske inte är ensamma, att det finns förutsättning för liv och framtida kolonisation på andra planeter.
Fem olika studier presenterar urtidssjön på Mars i tidskriften Science.
Curiosity
Curiosity är en obemannad, motoriserad landfarkost, även kallad rover.
Den väger omkring 900 kg, varav 80 kg vetenskapliga instrument och kan rulla över hinder som är 75 cm höga.
Curiosity, skickades upp till Mars den 26 november 2011 av den amerikanska rymdmyndigheten Nasa. Enligt plan landade rovern på Mars vid kratern Gale den 5 augusti 2012.
Rovern förväntas arbeta i minst ett marsår (cirka två jordår) och ska då utforska större del av ytan än någon tidigare rover. Curiosity ska undersöka planeten Mars tidigare och nuvarande förmåga att hysa liv.