Celiaki, eller glutenintolerans, är en kronisk sjukdom som innebär att glutenprotein som finns i till exempel vetemjöl startar en inflammation som skadar tarmludden. I Livsmedelverkets rekommendationer kan man läsa att man bör börja ge barn små mängder gluten medan de fortfarande ammas, tidigast vid fyra månader och senast vid sex månaders ålder, för att minska risken att barnet blir glutenintolerant. Nu har två forskargrupper undersökt om åldern när barnet först ges gluten påverkar risken att insjukna i celiaki. Enligt resultaten, som publicerats i den ansedda tidskriften The New England Journal of Medicin, kan de svenska råden visa sig vara verkningslösa hos så kallade högriskbarn, det vill säga barn med hög ärftlig risk för glutenintolerans.
Två studier
Anneli Ivarsson, överläkare och docent vid Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, är medförfattare till en av studierna. Hon var en av dem som uppmärksammade att Sverige hade ovanligt många glutenintoleranta barn i mitten av 1980-talet. Det var bland annat hennes forskning som ledde fram till Livsmedelsverkets rekommendationer.
– Det är otroligt spännande att de här båda studierna kommer ut samtidigt nu, säger hon. Båda två gäller högriskbarn, det vill säga barn som har minst en nära släkting med celiaki. Resultaten tyder på att det är ännu svårare än vi trott att förebygga glutenintolerans, åtminstone hos barn med hög genetisk risk.
Ingen minskad risk
I den stora europeiska studie som Anneli Ivarsson varit delaktig i har man för att testa ”4-6 månadersfönstret” dagligen gett barn lite glutenpulver från att de är 16 veckor gamla tills att de blivit 24 veckor. Lika många barn har under samma period fått placebo. Sedan fick alla barn börja med vanlig mat som naturligt innehåller gluten. Forskarna såg ingen signifikant skillnad i de båda grupperna när barnen blivit tre år gamla, lika många ur båda grupperna hade då utvecklat celiaki.
Den andra studien, som utförts av italienska forskare, undersökte om det verkligen spelar roll vid vilken ålder man börjar ge barn mat med naturligt gluten. Hälften av barnen fick börja med vanlig mat som innehåller gluten vid sex månaders ålder och övriga anslöt vid tolv månaders ålder. När barnen var två år gamla kunde man se att de barn som fått gluten tidigare också till större del var glutenintoleranta, men vid fem års ålder var denna skillnad helt borta.
Båda studierna drar slutsatsen att åldern då barn får börja smaka mat med gluten (vete, råg och korn) inte påverkar risken att drabbas av glutenintolerans. De har också tittat på om själva amningen har någon påverkan på utvecklingen av glutenintolerans men inte kunnat påvisa detta. Studierna ger alltså inte stöd för Livsmedelsverkets rekommendation vad gäller att risken för glutenintolerans skulle kunna minskas hos dessa högriskbarn.
Farligt med förhastade slutsatser
Jonas F. Ludvigsson, professor vid Karolinska institutet och barnläkare vid Örebro universitetssjukhus, är väl insatt i forskningen och har skrivit en kommentar till de två studierna. Han håller med om att de nya studierna inte ger stöd åt Livsmedelsverkets nuvarande rekommendationer men påpekar samtidigt att glutenintolerans var mycket vanligare bland svenska barn innan de nuvarande rekommendationerna kom.
– Det är farligt att dra förhastade slutsatser. Som barnläkare har man makten att påverka hur väldigt många barn äter. Därför bör man vara försiktig innan man gör ändringar i sådana rekommendationer, säger han.
Anneli Ivarsson instämmer i att det i dagsläget inte finns anledning att ändra Livsmedelsverkets rekommendation som uppmuntrar amning och rekommenderar försiktig start av gluten helst medan amningen fortfarande pågår.
– Utifrån det nationella celiakiregister som jag är ansvarig för och våra svenska befolkningsstudier kring celiaki är det tydligt att den nuvarande rekommendationen minskat risken för svenska barn att utveckla glutenintolerans. Resultaten illustrerar dock att forskning kring andra miljöfaktorer och levandsvanor som ökar risken för celiaki bör intensifieras, säger hon.
Extra glutenpulver i svenska degar
Ska man då ge gluten till sitt barn eller inte? Anneli Ivarsson menar att de nuvarande kostråden sannolikt är de mest lämpliga även för barn som har känd glutenintolerans i släkten. Det finns inget som talar för att de nuvarande kostråden ökar risken för glutenintolerans. Däremot kan det vara så att risken tyvärr inte minskas hos barn med hög risk för celiaki.
– Vi i Sverige har mer glutenintolerans än någonstans i västvärlden och en bidragande orsak skulle kunna vara att vi äter onödigt mycket mat med gluten under livet i stort. Dessutom häller bageriindustrin ofta extra glutenpulver i degen för att den ska bli fluffigare. Det känns väldigt onödigt och skulle kunna vara en bidragande orsak till varför vi har så hög förekomst av glutenintolerans just i Sverige, säger hon.