SVT Nyheter har i förväg tagit del av utredningen, i vilken det föreslås att remisskrav till sjukhusakuterna införs och att man istället bör bygga ut primärvårdens närakuter. Ändrad vårdgaranti och slopat vårdval för äldre multisjuka är två andra förslag som ska öka effektiviteten inom vården.

– Jag tror inte att det finns något annat land i västvärlden som har ett lika sjukhustungt system som Sverige, säger Göran Stiernstedt som fått regeringens uppdrag att se över hur hälso- och sjukvården kan använda resurserna på ett mer effektivt sätt. Han är bekymrad över vårdens höga kostnadsökningstakt och låga produktivitet.

Svenska sjukhus i botten

– Det blir fler och fler läkare och sjuksköterskor men ändå så sticker de svenska sjukhusen ut med låg produktivitet jämfört med våra nordiska grannländer. De svenska sjukhusen ligger faktiskt sämst till. Vi får alltså ut mindre vård för pengarna här, säger han och förklarar att han tror att de största effektivitetstjuvarna är bristen på kontinuitet och samverkan i vårdkedjan. Patienten tvingas ofta koordinera sin vård själv.

– Sjukhusens ständiga överbeläggningar gör dessutom att maskineriet hackar. Hela Sverige, allt ifrån medborgare till personal och politiker måste bli mindre sjukhusfixerade. Ett sjukhustungt system kommer att bli för ineffektivt i framtiden när vi får möjlighet att utföra vård utanför sjukhusen genom ny medicinteknik. Då står Sverige sämre rustat än många andra länder, säger Göran Stiernstedt som föreslår att resurser flyttas över från sjukhusen till primärvården.

Remisskrav och närakuter

Utredningen föreslår att primärvården ska få uppdraget att vara förstahandsvalet för akutvård med ansvar dygnet runt. För att klara det vill utredaren att det byggs fler närakuter och att det införs remisskrav på akutbesök till sjukhusen.

Om man kommer in helt blodig till en akutmottagning blir man insläppt då utan remiss?

– Ja det är jag övertygad om att man blir även framtiden. Remiss låter som om man ska komma med ett papper i handen men det är självklart att ett akut tillstånd som kräver ambulans är en remiss i sig. Man kan också få en remiss genom en hänvisning via sjukvårdsupplysningen 1177, antingen via telefon eller via digitala hjälpmedel.

Göran Stiernstedt betonar att primärvårdens akutmottagningar ska kunna röntga och ta vissa former av prover.

Obligatoriskt samarbete

I dag består tre till fyra procent av befolkningen av äldre multisjuka med stora vårdbehov. Trots att de är få förbrukar deras vård och omsorg upp emot femtio procent av de totala resurserna.

Det mesta av vårdens pengar går till sjukhusen, men utredaren menar att resurserna måste flyttas över till primärvården så att vi klarar av att ta hand om en befolkning som lever allt längre och som behöver mer vård även utanför sjukhusens väggar.

För att undvika att äldre med omfattande vårdbehov faller mellan stolarna när kommuner och landsting bollar kostnaderna emellan sig, vill utredaren ändra lagen så att det blir obligatoriskt för landstingens och kommunernas hälsovård och socialtjänst att samarbeta och resursplanera för de äldre multisjuka.

– Vi vill undvika att det blir ett Svarte Petter-spel där man försöker att få någon annan att betala för insatserna. Vi har till och men stött på exempel där man bråkat om vem det är som ska sätta på stödstrumpan på patienten och vem som ska betala för den, säger Göran Stiernstedt.

Avskaffat vårdval för multisjuka

Utredningen föreslår även att vårdvalet avskaffas för de äldre multisjuka.

– Vi har sett att vårdvalet fragmentiserar i många fall. Det leder till ineffektivitet. På ett vårdboende kan de som bor där ha valt 15 olika läkare. Det säger sig självt att det systemet aldrig kan bli effektivt.

I stället för obligatoriskt vårdval skulle de äldre kunna få välja mellan olika mobila multiprofessionella äldreteam bestående av allt från läkare till hemtjänstpersonal. Dessa ska samarbeta samt arbeta uppsökande och förebyggande. På så sätt ska patienterna slippa att skickas runt i systemet och hela tiden träffa ny personal.

Skärpt vårdgaranti

Utredningen föreslår även en ändring av vårdgarantin för alla, så att tidsgränsen skärps från sju dagar till tre. Men man ska inte längre garanteras att få träffa en läkare i primärvården utan vårdgarantin ska lova en medicinsk bedömning, som ibland kan göras av en sjuksköterska eller en fysioterapeut.

– Det är fel att låsa upp systemet till en enskild personalkategori. Det fungerar redan på flera ställen där till exempel fysioterapeuter gör den första bedömningen om det handlar om problem i rörelseorganen.

Finns det inte en risk för felbedömningar om man ändå hamnar hos en person som inte har rätt kompetens?

– Man kan faktiskt ha tillit till att verksamheten klarar uppdraget att avgöra vem som är mest lämpad att utföra den arbetsuppgiften.

”Det är bråttom”

Utredaren vill att de nya lagändringarna genomförs så fort som möjligt, helst redan inom ett till två år.

– Den har typen av reformer brådskar eftersom effektivitetsproblem är så stora inom vården, säger Göran Stiernstedt.