Våldtäkter är vanligare under riktigt varma dagar i USA. Våld mellan olika religiösa grupper i Indien är vanligare under de varma torrperioderna.

Hela Mayariket föll när torkan återkom flera år. I modern tid har det till exempel i  Darfur blivit konflikter mellan nomader och bofasta, när det blivit ont om vatten. Det här är några exempel på klimatrelaterade konflikter som studeras i en ny forskningsartikel i den vetenskapliga tidskriften Science.

Forskarna blev förvånade

Amerikanska forskare vid Princeton universitetet och University of Berkeley i Kalifornien har sammanställt resultaten från 60 stora studier av 190 forskare från hela världen där klimatrelaterade konflikter vägts ihop med förändringar i temperaturer och regn i en stor kvantitativ analys. Det visar sig att temperatur- och nederbördsförändringar kan kopplas till konflikterna i alla studierna.

– Vi blev själv förvånade över utfallet, säger Solomon Hsiang, som lett studien och forskar kring miljöfrågor, teknik och hållbar utveckling vid Princeton universitetet. Sambandet är starkt. I alla typer av samhällen finns det en koppling mellan temperaturförändringar och konflikter. Även små temperaturökningar leder till mer våld.

Torka leder till våld

Gruppen har dels tittat på personkonflikter som våldtäkter och mord, dels på konflikter mellan grupper – från upplopp till inbördeskrig och större konflikter som lett till att hela riken eller statsskick fallit.

Det visar sig att risken för personkonflikter ökar med fyra procent när temperaturen förändras.

Mellan grupper är riskökningen ännu större hela 14 procent vid en temperaturavvikelse. Vad denna skillnad beror på vet man inte riktigt. Studien fokuserar på sammanställningen av studier och betonar att mer kvalitativa analyser av resultatet behövs.

Värmen påverkar andra faktorer

Det finns flera tänkbara hypoteser om varför klimatförändringar och konflikter hör ihop. En av de populäraste är att när klimatet gör det svårare att försörja sig och sin familj ökar tendensen att ta till våld. Torka i delar av Afrika har till exempel lett till att nomadgrupper tvingats in i områden, där jordbrukare tidigare var ensamma om marken. När nu nya grupper trängs på samma område kan konflikter lättare uppstå.

Mer strukturella effekter kan också förklara en del av konfliktbenägenheten. När staten får in mindre pengar finns det mindre resurser till att stödja svaga grupper och de sociala orättvisorna ökar, vilket leder till oro och upplopp.

Det är alltså inte huvudsakligen värmen i sig som leder till våld, utan värmen påverkar andra faktorer som i sin tur leder till att konflikter lättare uppstår.

Påverkar även Sverige

Kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter är ett område som det forskas mycket på just nu. Vid totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) följer forskningsledaren Malin Mobjörk vad som publiceras på området.

– I takt med att vi inte ser några tendenser till att utsläppen av växthusgaser minskar ökar intresset för den här typen av studier, säger hon. Även för Sverige kommer klimatförändringen att leda till ett förändrat säkerhetsläge. Förutom att klimatförändringen innebär påfrestningar på Sveriges krisberedskap kommer även klimatförändringens konsekvenser i omvärlden att påverka relationer mellan stater och detta gäller även i vårt närområde.

Solomon Hsiang vill inte slå fast att antalet krig automatiskt kommer att öka om det blir varmare, det är ju möjligt att framtidens människor hanterar klimatförändringar annorlunda än historiens, säger han.

– Men om inget annat förändras och vi inte gör något drastiskt åt klimatförändringarna ska vi nog förvänta oss att världen blir en mindre fredlig plats, säger han.