Viruset som forskarna i huvudsak fokuserade på kallas för HTLV-1. Det är ett virus som smugglar in bitar av sin egen arvsmassa in i arvsmassan på immuncellerna hos värden som det angriper. De som drabbas löper större risk att utveckla bland annat leukemi.
Sedan tidigare vet man att kvinnor som ammar och har barn löper mindre risk att utveckla den här typen av cancer än män. Som orsak till detta har man tänkt sig att det handlar om en skillnad i immunförsvaret mellan män och kvinnor.
Viruset tjänar på att vara snällare mot kvinnor
Men nu har forskare från University of London undersökt fenomenet med en annan typ av utgångspunkt: kan det vara så att dessa virus ”tjänar” på att vara snällare mot kvinnor och därmed öka sina chanser att nå andra individer?
För att ta reda på det så använde forskarna en sorts matematiska modeller med vilka man argumenterade att dödligheten på grund av viruset bör vara lägre hos kvinnor än hos män, så att viruset på så sätt förlänger sin varaktighet.
– Det ligger alltså i virusets intresse att inte döda sin kvinnliga värd för att underlätta sin egen fortsatta spridning. Intuitivt är det en väldigt tilltalande modell. Man kan se en direkt parallell till bakterier som bara överförs från mor till barn och som sällan eller aldrig ger sjukdomssymtom, säger Siv Andersson, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.
Än så länge en teoretisk idé…
I artikeln har forskarna jämfört hur ofta HTLV-1 leder till leukemi i två olika länder. I Japan löpte männen två-tre gånger så stor risk som kvinnorna, medan kvinnor och män som lever på öar i Karibiska havet löper lika stor risk. Orsaken skulle kunna vara att till exempel amning är vanligare i Japan än i Karibiska havet.
Men än så länge är forskarnas idé om att män drabbas hårdare, i mångt och mycket en teoretisk modell. När det handlar om virussmittor finns det många andra parametrar som kan spela in, menar Siv Andersson.
– Det kan självklart finnas många andra faktorer som till exempel individuella skillnader, geografiska skillnader, åldersskillnader och så vidare, som också påverkar, säger hon.
…som dock kan vara intressant i kliniska sammanhang
– Men på det stora hela tar man nog idag för lite hänsyn till evolutionära orsaker till varför vissa personer blir sjuka och andra inte. Det kommer nog att förändras. I framtiden tror jag att man kommer att ta mycket större hänsyn till individen vad gäller kön, ålder, geografiskt ursprung, och genetisk uppsättning när man lägger upp ett behandlingsprogram, säger Siv Andersson.
Referens: Francisco Úbeda et al. The evolution of sex-specific virulence in infectious diseases. Nature Communications, 2016. DOI: 10.1038/ncomms13849