Senast jag var var ute var i fredags. Jag var på en nattklubb då jag såg en manlig vän på andra sidan dansgolvet och jag bestämde mig för att gå fram och hälsa. Han ville sedan att jag skulle hälsa på hans vän som stod bredvid.
Han tog tag i min hand, hälsade och sen tog han tag i min röv. Hårt var det också. Han viskade i mitt öra och förklarade att han vill känna hur den kändes, som att det var världens mest naturliga sak att göra.
Jag kände hur det brann till inom mig och jag försökte tänka ut det bästa sättet att hantera situationen på. Men jag bara stirrade på honom och försökte på något sätt låta tystnaden säga sitt. Det verkade inte funka, han flinade bara och tog en klunk av sin drink och festade vidare.
Jag vände mig om till min vän för att se om han hade sett vad som hade nyss hänt, han viskade istället ”vad snygg du är ikväll”.
Med en känsla av hopplöshet gick jag därifrån och kände mig förminskad och liten.
Jag kände mig också lite förtvivlad för jag tänkte att jag kanske borde ha gjort något. För jag kände mig inte snygg och det kändes inte som att jag hade fått en komplimang.
Tvärtom, jag trodde jag hälsade på mina vänner men de ser mig inte som en vän. De ser mig som en kvinna. De såg blont hår, bröst och en rumpa.
Detta är helt normalt, att bli tafsad på. Det är ingen som höjer ögonbrynet när det händer och det händer varje helg mot stort sett alla kvinnor.
Jag ser det väldigt ofta. Något jag däremot inte ser speciellt ofta är kvinnor som säger ifrån. Precis som när jag inte sa ifrån, jag bara stod där och stirrade. Varför säger vi inte ifrån mer?
Har vi blivit så hjärntvättade att vi låter män behandla oss hur som helst för uppmärksamheten, gratisdrinkarna eller vad det nu kan handla om?
Eller kan det handla om att vi har gett upp, vi har börjat acceptera att det är så män beter sig?
Vi måste börja säga ifrån, vi måste börja inse att vi kan få uppmärksamhet utan att bli tafsade på. Vi kan inte bara ge upp och gilla läget.
Jag vet inte hur det är med andra tjejer, men personligen betalar jag hellre för min egna drink än att ha den där handen krälandes längst ryggen ner mot rumpan.
För i mina ögon är det ingen komplimang, det är en man som tar sig friheten att kladda på en kvinna för han tror han har rätt till det. Men det har han inte, ingen har rätt till det förens du säger eller visar att det är ok!
Men samtidigt, är det vårat jobb att uppfostra dessa män? Om man vänder på det hela och funderar på vart ifrån dom har lärt sig detta beteende. Är det på TV, internet eller från sina vänner?
Har män inga bra förebilder som dom kan lära sig ifrån? Media predikar ofta om hur hur vi kvinnor ska vara förebilder för varandra, men jag tror det är män som behöver riktiga förebilder.
Media borde inte lägga ansvaret på kvinnorna, den ska läggas på män.
De ska ta ansvar för sina handlingar, inte vi kvinnor. Vi är redan upptagna med att vara de perfekta förebilderna, feminister och allt som vi förväntas vara idag.