Alla ska få det stöd och assistans de har rätt till, det är något vi Socialdemokrater aldrig kompromissar om.
Självklart ska rättigheter som fastställts i lag inte begränsas och det är totalt oacceptabelt när så sker. Vi är många som tagit del av de fall i media där personer har fått sin assistans kraftigt nedskuren.
Bland annat till följd av ny praxis efter tidigare domar i Högsta förvaltningsdomstolen, som gör att Försäkringskassan och kommuner gör en annan bedömning än tidigare.
Därför har Regeringen agerat och tillsatt en snabbutredning för att se över hur bedömningar kring begreppet egenvård görs, och om åtgärder måste vidtas.
Ändå sprider oppositionen osanningar om att regeringen ligger bakom nedskärningar, utan att tänka på den oro och rädsla det skapar hos brukare och deras anhöriga.
Det har nu passerat anständighetens gräns för hur Liberalerna och Jan Björklund väljer att använda enskilda människors svåra livssituation som politiskt slagträ, istället för att konstruktivt samarbeta för en bättre LSS och assistansersättning.
Björklund påstår att regeringens direktiv till Försäkringskassan innebär nedskärningar av timmar. Så är det inte. Regeringens direktiv är att bryta antalet timmar samtidigt som den rätt som lagen ger till assistans, strikt ska följas. Det innebär stopp för att skattepengar ska rinna ner i fickan på oseriösa aktörer eller försvinna på grund av felaktig handläggning och avdrag, självklart inte att skära ned på de som har behov av stöd.
Idag finns över 1000 privata bolag, och de har blivit allt fler då det funnits lönsamhet att hämta. Enligt SOU 2012:6 fastslås att mer än lämpligt av skattebetalarnas pengar går till annat än löner och lönebikostnader, sådant som marknadsföring och konsulter.
Min fråga till Liberalerna och Jan Björklund, är om det är rimligt att gemensamma skattepengar går till annat än omsorg?
Det görs heller ingen åtstramning på assistansen i Regeringens budget, utan ersättningen kommer att räknas upp nästa år. De senaste tio åren har kostnaden för assistansersättningen ökat med cirka 1,3 miljarder kronor per år samtidigt som många upplever att de inte får de timmar de behöver. Skillnaderna i bedömningarna är stora, och uttaget mellan män och kvinnor skiljer sig stort.
Min fråga till Jan Björklund är, varför ska vi ha ett system som inte är det mest tillförlitliga och träffsäkra för den som har behov, och där ökade kostnader inte avspeglas i bättre kvalité?
Jag tror att liberalerna och Jan Björklund ändå vet att LSS och assistansen behöver fungera bättre. Den förra alliansregeringen påbörjade nämligen också ett arbete för att reformera assistansen.
För det är orimligt att människor ska bli förtvivlad över oförutsägbara beslut där de ena dagen får timmar och andra dagen nekas och att välfärdens resurser tillåts sugas upp i bolag utan någon kvalitetshöjning.
Regeringen har därför nu tillsatt en utredning som ska se över LSS och assistansersättningen så att rätt insatser ges till alla som behöver stöd, och ingenting annat.
Det är att ta långsiktigt ansvar och värna LSS och de brukare och anhöriga som är beroende av stödet.
Jag önskar att istället för att skrämma människor och sprida oro, att Jan Björklund och Liberalerna kunde ta det ansvaret gemensamt.