I måndags gjorde LO något otroligt viktigt: för första gången erkände LO:s ordförande Karl-Petter Thorvaldsson att lösningen för att flyktingar kan komma i jobb är att de till en början kan få lägre lön medan de lär på jobbet.
Att flyktingar konsekvent stängs ute från den svenska arbetsmarknaden är idag Sveriges största ekonomiska problem. Det tar över nio år för en majoritet av flyktingarna att hamna i jobb.
I synnerhet gäller det flyktingar som saknar full skolgång, ungefär hälften av totalen. Det är en klyvning av Sverige som pågår, mellan utlandsfödda och inrikesfödda.
Det är en förlust för det offentliga av skatteintäkter motsvarande tiotals miljarder kronor. Framförallt är det en onödig social tragedi.
Det råder en väldigt stor enighet om vad problemet är. Alla är ense. Allt från experterna i Finanspolitiska Rådet till småföretagare och de som söker jobb åt flyktingar: väldigt få kan anställa en nyanländ flykting som börjat lära sig svenska till dagens startlöner kring 20 000 kronor plus arbetsgivaravgifter.
Jämfört med länder som Tyskland och Danmark har Sverige en extrem brist på jobb utan utbildningskrav, ”enkla jobb”, där man kan börja för att sedan arbeta sig upp. Det skiljer 100 000-tals jobb.
Länge har LO helt förnekat problemet. När Centerpartiet tidigt lyfte frågan och föreslog särskilda avtal för nyanlända och borttagen skatt i två år, möttes vi av högljudd retorik från LO, med påståenden om ”apartheid”, ”sänkta löner för alla” och ett ”skäms!” från Karl-Petter Thorvaldsson.
Men i måndags stod samme Thorwaldsson och sa i stort sett samma sak som vi sagt; att det behövs jobb med lägre startlöner under några år för de flyktingar som inte får jobb på annat sätt.
LO erkänner nu att det inte finns ett motsatsförhållande mellan att vidareutbilda sig, lära sig svenska och samtidigt jobba med lägre lön.
Det går att kombinera och alla vägar behövs. LO säger fortfarande formellt nej till ”enkla jobb”, men det man talar om är det vi föreslagit.
LO:s ändrade hållning öppnar ett unikt fönster för Sverige.
Kan LO och arbetsgivarna snabbt enas om särskilda avtal för flyktingar, samtidigt som en ny regering sänker skatten på att anställa dem, så har vi möjligheten att få många tiotusentals personer ut ur bidrag och in i jobb.
Vi kan på riktigt vända situationen. Personalbristen på många håll i svensk ekonomi kan lösas av att flyktingar utan fullständig skolgång börjar med enklare arbetsuppgifter och jobbar sig in i svenska samhället. När du väl är inne i jobb visar statistiken att inkomsten ökar snabbt.
Tyvärr finns en hake. Samtidigt som LO erkände problemet och lösningen, kunde man ändå inte acceptera att alla flyktingar skulle få tillgång till lösningen. Det förslag som LO lägger på bordet är fullt av begränsningar och restriktioner.
Det är dessutom onödigt dyrt. Enbart en tredjedel av flyktingarna, just de som har grundskola men inte gymnasium, ska omfattas. Alla som inte har grundskola och är under 40 år ska sättas i skolbänken och får inte komma tillbaka förrän man gått svenska grundskolan. De ska bort från jobbsökandet.
Tiotusentals vuxna ska hakas på skolsystemet och Komvux. Detta i ett läge då vi måste börja med att reformera själva SFI, svenska för invandrare, för att hälften som går där inte ens lär sig svenska ordentligt.
Flyktingar över 45 år utan grundskola får enligt LO bara gå på olika åtgärder. Just sådant här krav och krångel från fackens sida underminerade Alliansens YA-jobb för unga.
Självklart ska Svenskt Näringsliv nu svara upp mot LO. Förhandlingarna blir avgörande. Men bollen ligger verkligen hos LO.
Låt alla flyktingarna få del av lösningen. Bromsa inte. Långt över 100 000 personer måste in i arbete så fort som möjligt.
Annars riskerar många flyktingar hamna i en utesluten underklass, som lever på små bidrag istället för riktig lön. De får sin framtid berövad.
Anta utmaningen LO, låt alla komma med!