Jag är Bondmora. Jag är lantbrukare, mjölkproducent, piga, seminör, mjölkare, djurskötare, kontorist, chef, anställd, bloggare och bondmora.

Dessutom är jag stolt över det.

Och ja – jag säger bonde även om det idag ska heta lantbrukare eller livsmedelsproducent istället. Jag tycker att bonde är ett utmärkt ord och något att vara stolt över.

Tyvärr är yrkesstoltheten hos bönder i Sverige inte stor vilket är något jag tycker vi borde ändra på. Vi ska vara stolta över vårt svenska lantbruk för det står så högt över lantbruken i resten av världen!

Tyvärr så tror jag inte att svenskarna vet om det. De har – naturligt nog – ingen inblick i vilket otroligt fint lantbruk vi har i vårt land.

På grund av just våra fina lantbruk kan vi dock inte konkurrera med andra länders priser.

Vi har mycket högre krav på vår djurhållning, våra byggnader, beten och medicinering.

Men vi får inte betalt för det. Istället styrs vårt mjölkpris av resten av världen. Är det rätt? Självklart inte!

Jag är helt övertygad om att majoriteten av svenska folket gladeligen skulle betala en krona mer – minst – för mjölken om de visste att det gick till bonden.

Men det är ju inte bara mjölk det handlar om. Det är ost, yoghurt, smör och alla andra mejeriprodukter i våra diskar i matbutiken.

Svårigheten för konsumenten är att veta vad som är svenskt. På kött finns idag en bra märkning ”Svenskt kött”.

Men tyvärr finns ingen liknande märkning för svenska mejeriprodukter.

Hjälp svenskarna att köpa svenska produkter för att stötta vårt fantastiska svenska lantbruk så det får finnas kvar.

För tio år sedan fanns det 8 500 mjölkbönder i Sverige. Idag finns det 4 400. Den kris vi upplever nu kommer minska den siffran ytterligare.

Vi klarar inte av att lägga all den ork, kraft och energi det tar att vara mjölkbonde när vi inte ens kan ta ut lön längre.

Tyvärr är vår vardag inte så som vi ser det på TV i ”Bonde söker fru” och liknande program.

Vi arbetar hårda långa dagar, sju dagar i veckan 365 dagar om året, helt enkelt för att vi älskar vårt yrke och våra kor.

Vi har inte valt att vara mjölkbönder för att tjäna storkovan – då hade vi valt ett annat yrke. Men självklart behöver vi ha en inkomst för att försörja våra familjer.

Idag får vi 2,64 kr litern för mjölken vi levererar. Det är mindre än vad det kostar att producera den.

Ändå är jag och min man modiga, eller korkade – det återstår att se, nog att faktiskt satsa istället för att lägga ner.

Vi utökar från våra 50 kor till 200 kor och utgår från att det här måste vända.

Det kan inte vara så illa att det svenska lantbruket ska försvinna?

För det är ju inte de danska eller de australiensiska korna som håller de svenska markerna öppna – det är våra svenska kor!