Den 12 juni kommer tävlingarna i de första Europeiska spelen att inledas i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Över 6 000 idrottare från 50 länder kommer att kämpa om medaljerna och tävlingarna kommer att följas av miljontals européer.
Vi hoppas att de också kommer att uppmärksamma det omfattande förtryck av människorättsförsvarare som sker i landet.
Under de senaste åren, särskilt de senaste tolv månaderna, har den som uttryckt avvikande åsikter eller granskat makten i Azerbajdzjan tagit stora risker.
Ett stort antal journalister och människorättsförsvarare har utsatts för enormt förtryck och också förlorat sin frihet i ett politiskt system som inte tolererar någon slags kritik.
Tre olika fall visar tydligt omfattningen av detta förtryck. Det mest symboliska exemplet är Rasul Jafarov, ordförande för organisationen Human Rights Club.
Jafarov uppmärksammades internationellt i samband med hans kampanj ”Sjung för demokrati” som lanserades inför Eurovision Song Contest 2012 i Azerbajdzjan.
Han hade planerat en ny kampanj, ”Idrott för rättigheter”, för att stödja demokrati genom idrott inför de Europeiska spelen. Istället har han de senaste 10 månaderna suttit häktad efter anklagelser som saknar all trovärdighet.
I april dömdes han till ett fängelsestraff på sex år och ett halvt år efter att ha befunnits skyldig för skattebrott, illegal företagsverksamhet och missbrukande av maktställning.
Leyla Yunus, en av Azerbajdzjans mest framstående människorättsförsvarare och en av finalisterna för Sacharovpriset för tankefrihet, tillbringar också sin tid i häkte i väntan på rättegång.
Yunus står åtalad för högförräderi mot staten, bedrägeri, förfalskning och skattebrott. Hon är hårt pressad psykiskt och har dessutom en allvarlig sjukdomsbild med diabetes, hepatit C och leverproblem. Även hennes man Arif är häktad sedan augusti förra året, paret har inte tillåtits att träffas sedan dess.
Det tredje exemplet är Khadija Ismayilova, en mycket framstående undersökande journalist som i april vann två prestigefulla utmärkelser för sina artiklar om korruption och sin kamp för yttrandefriheten.
Beskedet om att hon tilldelats utmärkelserna fick hon i fängelset i Kurdakhani där hon suttit häktad sedan december förra året. Enligt de initiala anklagelserna skulle hon ha medverkat till en kollegas självmord, men efter att dessa drogs tillbaka anklagas hon nu istället för skattebrott, illegal företagsverksamhet och missbrukande av maktställning.
I maj förlängdes hennes häktning med ytterligare tre månader.
Denna våg av förtryck riktas även mot utlänningar. Journalister, företrädare för olika ideella organisationer och FN-anställda har fått uppleva den arsenal av hot, trakasserier och obstruerande som myndigheterna i Azerbajdzjan använder för att kväva all sorts kritik.
Den azeriska regeringen försvarar sina åtgärder med att alla dessa fall handlar om olagliga handlingar genomförda av enskilda individer. Enligt regeringen finns det inte några politiska motiv bakom den våg av arresteringar som drabbat människorättsförsvarare.
Vi delar inte den bedömningen. Vi har samarbetat med dessa människorättsaktivister och journalister under lång tid och vi känner dem väl. De är långt ifrån brottslingar.
Sanningen är den rättssäkerheten i Azerbajdzjan har förvrängts för att rättfärdiga förtryck: åtal har initierats för att straffa de som uttrycker en avvikande åsikt, lagstiftning har introducerats för att inskränka ideella organisationers aktiviteter och polis har använts för att stävja fredliga protester.
I praktiken har företrädare för samtliga människorättsorganisationer blivit kvarhållna i olika sammanhang, pressats att avsluta sina aktiviteter eller flytt landet som en konsekvens av de repressalier som myndigheterna iscensatt gentemot dem.
Det är hög tid att sätta stopp för detta förtryck, och idrotten kan göra en insats. Som ett minimum bör idrottsutövarna vara medvetna om det sociala och politiska sammanhang som råder i det land de tävlar.
De kan lyfta dessa frågor med sina värdar eller medtävlare och till och med kanske också använda sitt inflytande och popularitet för att stödja de som utan anledning sitter i fängelse.
Vi hoppas att idrottarna kommer att göra rätt val och använda andan i de Europeiska spelen för att vända trenden av förtryck mot dem som inte gjort något annat än att främja mänskliga rättigheter.