I Sverige pratar vi ofta om att vår främsta tillgång ligger i skogsindustrin. Vi anser att människors hälsa har en ännu större påverkan på Sveriges nuvarande och framtida tillväxt.

Regeringens tillsättning av en kommission för en jämlik hälsa tror vi är ett steg i rätt riktning. Som ett led i det arbetet är det viktigt att i budgetförhandlingarna satsa på hälsofrämjande åtgärder som minskar ojämlikheten i samhället.

En höjning av alkoholskatten är en sådan åtgärd.

En av Sveriges större utmaningar när det kommer till jämlik hälsa ligger i att minska alkoholrelaterade skador.

Enligt missbruksutredningen kostar alkoholen samhället drygt 66 miljarder varje år och omkring en miljon människor i Sverige har ett risk- eller missbruk av alkohol.

Sambandet mellan alkohol och cancer är i Sverige mer okänt än i något annat land i EU.

Det är klarlagt att en högre alkoholskatt leder till lägre kostnader för alkoholrelaterade skador. Det är en åtgärd som lyfts upp som effektfull och kostnadseffektiv.

WHO Europa har i flera år pekat ut alkoholskatt som ett område att lagstifta hårdare kring, Världsbanken likaså.

Nu senast släppte OECD en rapport där allmänna skattehöjningar på alla typer av alkoholprodukter föreslogs som ett av de mest effektiva sätten att minska de stora ekonomiska kostnaderna alkohol för med sig.

Regeringen borde lyssna på vad både forskning och tunga institutioner säger och höja alkoholskatten.

Skatten på tobak har under en längre tid höjts regelbundet årligen och att hantera alkohol på samma sätt är lika mycket en ekonomisk vinst som en folkhälsovinst.

Det är extra viktigt då inflation, stärkt köpkraft och andra faktorer bidragit till att realpriset på alkohol idag är lägre än vad det var på 90-talet.

Just effekterna av alkoholskatt är väl dokumenterat. Nyligen presenterade forskare i Finland en utvärdering av vad som hände efter att den finska alkoholskatten kraftigt sänktes 2004.

Motiveringen för skattesänkningarna var att motverka den förväntade ökningen i privat alkoholimport efter det att Finland den första januari 2004 hade avskaffat införselkvoterna från andra EU-länder och att Estland den första maj blev medlem i EU.

Utvärderingen visar dock att de alkoholrelaterade dödsfallen ökat kraftigt under perioden 2000–2009. Samtidigt ökade konsumtionen på motsvarande sätt.

Även dödligheten bland högkonsumenter ökade kraftigt strax efter skattesänkningen.

När budgetpropositionen presenteras är ett eventuellt förslag på höjd alkoholskatt en tydlig markör för den restriktiva alkoholpolitik regeringen har sagt att de vill driva.

En restriktiv politik kräver höjda alkoholskatter, hårdare regleringar för marknadsföring av alkohol och begränsad tillgänglighet.

Det är tre åtgärder som bygger en alkoholpolitik som räddar liv, minskar social utsatthet och frigör ekonomiska resurser.

Svenska folket förstår vikten av en stark och effektiv alkoholpolitik.

När SOM-institutet gjorde en undersökning kring svenskarnas inställning till alkohol framkom bland annat att 56 procent är emot en sänkning av alkoholskatten och 41 procent menar att den istället borde höjas.

För regeringen borde det vara ett enkelt val med ett uttalat mål om en ökad jämlik hälsa i Sverige.

Forskning, tidigare erfarenheter och internationell expertis är alla eniga om att alkoholskatten är ett effektfullt och kostnadseffektivt verktyg.

När realpriset på alkohol, i takt med ökad köpkraft, sjunker krävs återkommande skattehöjningar.

Det skulle minska sociala problem och sänka de orimliga kostnaderna som skattebetalarna får betala idag för alkoholens baksidor.