Det är januari, vi är fattiga och har mest rotsaker hemma. Vad kan vi laga för festlig vegetarisk mat som inte tar tre timmar att fixa? Den som trodde att SVT:s nya program Vegorätt skulle svara på den frågan fick nog tänka om.

Vegorätt visade sig vara ett program som säljer en dröm.

Barfota kockar som lagar mat med ganska udda råvaror som de kompletterar med grödor från grönsakslandet. Solen skiner och man hör havet i bakgrunden. Det gör sig fint på bild. Men det är knappast realistiskt eller går att ta till sig på ett seriöst sätt.

Framför allt: vem kom på den briljanta idén att sända ett sommarprogram med sommarråvaror under vinterhalvåret?

Medan de flesta av oss släpar tunga matkassar och fastnar med barnvagnen i snömodd känns Vegorätt som ett livstilsmagasin som har väldigt lite med vardagen att göra. Det är synd.

Public service borde med sina resurser gå i bräschen. Istället visar man upp en gammaldags fördomsfull bild av vegetarisk kost. En bild av vegetarianen som någon från en annan planet.

Många som äter en djurfri kost kan uppskatta chiafrön och grönkål – men även pizza och husmanskost. Att SVT valt en så smal inriktning på vegetarisk kost blir ett problem eftersom man utesluter många människor som inte identifierar sig med livsstilen.

Redan i dag tycker folk att det är svårt att ändra om sin kost och ta steget mot grönare mat. Efter gårdagens program känns det tio resor svårare.

Engagemanget för ett sådant här program har varit stort. Många har tjatat på SVT om behovet, det har startats upprop och Facebook-sidor som samlat tusentals.

Glädjen var därför stor när SVT hörsammade sina tittare och meddelade att ett vegetariskt matprogram skulle börja sändas.

Kanske är det därför som så många nu uttrycker sin besvikelse.

Vad SVT borde göra istället är att avmystifiera vegomaten. Våga göra ett vegetariskt program som är helt vanligt. Många familjer vill veta: hur laga bra mat som stora och små gillar?

Hur ska man tänka kring näring när man utesluter animaliska produkter? Hur gör man snabba enkla rätter när man kommer hem trött efter en tung dag på jobbet?

Hur ska man få biffarna att hålla ihop i stekpannan när man inte använder ägg? Hur får man tofu och seitan att smaka något annat än gummi? Introducera gärna nya råvaror men framförallt: tappa inte folkbildningsbiten på vägen. 

Jag tror att TV-producenterna behöver sätta sig ner och tänka ett varv till. Fundera på helheten, tajmingen och ta uppgiften på allvar.

SVT ska inte hålla på med mumbo jumbo om ”superbär” och promota en matkultur som är helt främmande från mångas vardag.

Framförallt måste SVT reda ut huvudfrågan: Vad är ert uppdrag egentligen?