Nyheten om Malmös 15 miljoners projekt mot extremism slog ner som en blixt från klar himmel. Eller var det så? Nej, det var inte alls överraskande. Snarare, var det helt väntat och enligt den traditionen vi har haft länge i Sverige i vårt arbete mot extremism.
Men, hur kunde det gå så fel och vart tog pengarna vägen?
15.000.000 kronor från skattebetalarna som blir ungefär en halv miljon kaffemuggar och varma bullar från pressbyrån.
Under ett helt år har ingen av alla de aktörer som deltog i projektet lagt märke till att något var allvarligt fel. Det varken ringde varningsklockor eller blinkande lampor i deras verksamhetskorridorer.
Dag ut och dag in tickade pengarna in och doften av varma bullar och nybryggt kaffe sprids i lokalerna i väntan på att bemöta extremisterna.
Affären var öppen, men inga kunder syntes till. Jo, vi ska inte överdriva nu.
Det var en ”extremist” som de lyckades få att stanna hemma och inte resa för att strida för kvinnors rättigheter. Ja, du läste rätt.
Det var en kurdisk aktivist som vill strida mot IS, som dessa 15 miljoner gick åt till.
Föreningen Våra liv lyckades dock inte hitta en enda religiös extremist i hela Malmö.
Projektet heter ironiskt nog ”Våra liv” utan att nämna vilka liv det syftar på. Tanken med projektet var att omvända 50 religiösa extremister per år till normalfungerade samhällsmedborgare.
Projektet genomförs i samarbete med Islamakademin, Flamman Ungdomarnas Hus, Malmö stad, Svenska Kyrkan och statsvetaren Felix Unogwu enligt projektets hemsida.
Om vi nu ska räkna den ”avhoppade” kvinnorättsaktivisten som extremist betyder det att skattebetalarna blivit grundlurade. 15 miljoner kronor och så många aktörer utan resultat alls.
Idag är min fråga: har varm bulle-metoden någonsin funkat i arbetet mot extremism?
Har ett sådant här mångmiljonprojekt som utnyttjar våra skattepengar någonsin givit önskad effekt i arbetet mot religiös extremism?
Jag vill absolut inte misstänkliggöra aktörerna: Islamakademin, Flamman Ungdomarnas Hus, Malmö stad, Svenska Kyrkan men, som skattebetalare har jag rätt att veta vart tog mina pengar vägen?
Arbetet mot religiös extremism bör vara nationellt samordnat, målinriktat och enbart arbeta tillsammans med seriösa samarbetspartners.
Att klämma in präster och mullor i arbetet mot religiös extremism är som att anlita Pro Life-rörelsen för att arbeta mot sabotage av abortkliniker.
Många har sagt det så många gångar och jag säger den nu. Det misslyckade 15 miljoners-projektet är bara ännu ett bevis på att vi har haft rätt hela tiden.
Man kan aldrig släcka eld med att hälla mer bensin på brasan och man kommer aldrig lösa religiös extremism med ännu mer religion.
