Centerkvinnorna är en av få remissinstanser som motsäger sig Socialstyrelsens förslag om att föra abortregister med personliga uppgifter. År 2009 möttes ett liknande förslag med massivt motstånd från i stort sett samtliga remissinstanser.
Centerkvinnorna ifrågasätter vad som egentligen ändrats till idag?
Det finns fortfarande kvinnor och flickor som riskerar hamna i verklig fara om uppgifter om att de utfört abort läcks ut. Kvinnors säkerhet och personliga integritet väger högre än behovet av registerföring.
Första gången frågan om abortregister med personliga uppgifter kom på tal var år 2009 då en statlig utredning menade att man kunde forska kring socioekonomiska och kulturella skillnader, samt följa upp, kvalitetssäkra och utveckla metoder.
Förslaget möttes då av massivt motstånd. Endast KD sa ja till förslaget från Alliansregeringen.
Sex år senare dyker samma frågeställning upp – nu i form av ett remissförslag som föreslår en ändring av förordningen om patientregister hos Socialstyrelsen.
Man vill kunna föra register över personnummer, folkbokföringsort, fastighetskoordinater, födelseort, medborgarskap, civilstånd, inflyttning/utflyttning, personnummerförändringar samt dödsdatum för kvinnor som genomgår aborter.
Konstigt nog får förslaget denna gång stort stöd – även från kvinnoorganisationer.
Av 45 remissinstanser är det bara Centerkvinnorna och S-kvinnor som bestämt säger nej.
Organisationer som skulle förväntas bättre värna kvinnors personliga integritet och säkerhet ställer sig nu positiva till förslaget, inklusive Barnmorskeförbundet, Svenska läkaresällskapet, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, Sveriges kvinnolobby, RFSU, samt politiska kvinnoförbund från M, KD, L, SD, MP & V.
Centerkvinnorna undrar vad som egentligen har förändrats sen 2009 som gör att en majoritet av remissinstanserna nu ställer sig positiva?
Nyligen lyckades en journaliststudent få ut personuppgifter om 410 kvinnor som utfört aborter från en läkare i Kalmar genom ett enkelt telefonsamtal. Detta är ett typexempel av varför Centerkvinnorna säger nej till Socialstyrelsens förslag.
Vi ser en stor risk för oönskade effekter om uppgifter som personnummer för kvinnor som utfört abort kommer ut. I vissa fall skulle sådan information kunna utgöra direkt livsfara.
Vad skulle hända en flicka som lever under hederskultur, om det skulle uppdagas att hon som ogift utfört en abort? Även i Sverige finns grupper som är principiellt emot abort – vad händer om dessa grupper får ut register över kvinnor som utfört abort?
Varje kvinna eller flicka kan ha en rad olika anledningar till att de inte vill att omgivningen ska få reda på att hon utfört en abort, om det så är en partner, en familjemedlem eller en arbetsgivare.
Aborter är fortfarande inte helt okontroversiella. Även i Sverige kan viss stigma finnas kvar. Skälen kan vara många bakom varför man inte vill dela den informationen öppet.
Därför är rätten till anonymitet för aborter en viktig grundläggande princip.
Avsikten bakom den svenska abortlagen är att ingen kvinna ska behöva motivera varför hon vill göra abort, fram till 18:e veckan. Rätten till fri abort ifrågasätts allt oftare över hela världen.
Då får inte Sverige backa vad gäller rätten till anonymitet i samband med aborter.
Centerkvinnorna sa nej till förslaget 2009 och vi säger nej idag 2015. Okloka förslag riskerar att hota människors förtroende för sjukvården.
I det här fallet ökar till och med risken för kvinnors liv och hälsa.
Frivilliga register och anonyma enkäter måste vara den väg som används för att stödja forskning och uppföljning av aborter.