Vår köttkonsumption har ökat under flera decennium. Samtidigt vet vi att nästan en tredjedel av all cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes orsakas av animaliska produkter. Fortsätter den här utvecklingen med ökande sjukdomstal som följd riskerar vi på sikt en kollaps av vårt vårdsystem. En köttskatt måste införas för folkhälsans och miljöns skull, skriver David Stenholtz och Jonas Paulsson.
Under första halvåret 2013 har svenskarnas konsumtion av rött kött exploderat. Konsumtionen av nötkött ökade med 7,9 och fläsk med 4,6 procent jämfört med första halvåret 2012. Det visar Jordbruksverkets nya rapport som släpptes i för tre veckor sedan.
Köttkonsumtionen har ökat under flera decennium. För folkhälsans och miljöns skull måste köttskatt nu införas.
Konsumtionsökningen av rött kött är oerhört allvarlig ur såväl klimat- som folkhälsosynpunkt. Uppskattningsvis orsakas en tredjedel av all cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes av animaliska produkter. Nyligen genomförda uppskattningar från USA gör gällande att de totala hälsokostnaderna av animaliska produkter uppgår till 300 miljarder dollar. Detta innebär att en hälsoskatt på animaliska produkter i USA skulle behöva vara mer än 100% för att de ska bära sina kostnader för orsakad sjukdom. Sverige är med sin ökande konsumtion på god väg att komma ikapp USA där köttkonsumtionen gått nedåt i nästan ett årtionde nu.
Fortsätter den här utvecklingen med ökande sjukdomstal som följd riskerar vi på sikt en kollaps av vårt vårdsystem. Tiotusentals människor kommer helt i onödan att insjukna och dö i kroniska sjukdomar som följd av våra politikers handfallenhet i den här frågan.
Svenska folket måste ges möjlighet att göra informerade kostval. Den möjligheten saknas idag helt när den enda informationen om kost som når allmänheten är reklam för hälsovådliga produkter.
Tidigare i höst gick föräldrar i Nyköping ut och protesterade mot att man infört en vegetarisk dag i skolan. Missnöjet baserade sig paradoxalt nog på oro för barnens hälsa.
Detta visar tydligt hur våra myndigheter pga bristande resurser och tydlighet har misslyckats med att informera allmänheten om vad hälsosam mat är. Som exempel på denna otydlighet kan nämnas att när Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU för ett par veckor sedan presenterade sin senaste rapport Mat vid fetma. Resultaten presenterades så överförenklat att en del efterföljande tidningsrubriker gjorde gällande att LCHF med obegränsat intag av animaliska produkter är den bästa dieten för viktnedgång och att den inte heller ökar risk för kroniska sjukdomar. Inget av dessa påståenden är dock visat i rapporten.
Behovet är således mycket stort av ökade resurser till våra hälsomyndigheter och ett tydligare budskap om vad hälsosam kost innebär. En hälsoskatt på animaliska produkter är ett mycket enkelt och effektivt sätt att förmedla detta budskap och det brådskar.
Att konsumtionen av rött kött ökar är även mycket allvarligt ur ett miljöperspektiv. Det visar FN:s rapport Global Environment Outlook 2012. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon skriver i förordet att GEO-5 är den mest omfattande, opartiska och djupgående utvärderingen av sitt slag. Rapporten förespråkar ändrade konsumtionsmönster i kombination med ett effektivare jordbruk för att rädda världen från ett miljösammanbrott. Rapporten trycker särskilt på konsumtionen av animalier.
Man kan läsa att djurhållningen i dag står för 18-25 procent av världens utsläpp av växthusgaser, vilket är mer än den globala transportsektorn. Till exempel nyttjas ungefär tre fjärdedelar av all mänsklig markanvändning till kött- och mjölkproduktion. Ändrade konsumtionsvanor mot mer vegetabilier däremot bidrar, enligt GEO-5, kraftfullt till en hållbar miljö vilket i sin tur främjar de milleniemål som handlar om att minska fattigdomen.
Vi måste konsumera mindre kött och inte tro att det finns hälsosamma och miljösmarta animalier som möjliggör en fortsatt överkonsumtion. Bästa sättet är att införa en konsumtionsskatt på animalier – en så kallad köttskatt.